Först skall jag skrika ut att min älskade brorson äntligen fått sitt moppekörkort efter mycket slit och plugg. Jag är så jäkla stolt över honom, att han aldrig gav upp utan gav sig fan på det. Det är så vi gör det.
Känns dock lite läskigt att han skall åka runt på en moppe, hönsmamman kommer fram. Jag gillar när det går fort, jag skall själv försöka ta mitt motorcykel kort i sommar. Frihetskänslan lockar. Men jag är för rädd om honom, en bil känns mer säker än en moppe men jag vet att han är ordentlig och kör "med huvudet".
Idag gick det mycket bättre på dagis, förutom att vi välkomnades av att ett barn hade spytt på golvet. Min rädsla för att barnen eller jag skall bli sjuka fick mig att vilja gå hem. Men barnet blev hämtat, dom tvättade av med sprit och lugnade mig med att det var pga förkylning.
Barnen lekt utan att jag var tvungen att sitta med dom hela tiden, framsteg! Leo kunde lämna Leia med blicken och leka själv. Det känns som det kommer bli bättre än jag förväntat mig. Mina barn är så trygga i varandra och söker upp varandra om dom behöver lite närhet och trygghet när dom leker med andra barn.
Fröknarna är toppen, "deras" fröken ger Leo tryggheten han behöver med att hon håller koll på Leia vilket är jätteviktigt för honom och var ett litet problem på förra dagiset.
Imorgon blir det en lika dag som idag, på fredag skall dom vara kvar och äta. Håll tummarna för barnen och mig att detta skall gå vägen nu!
Ikväll har jag och 4 andra ljuvliga tjejer varit på Mary Kay träff. Sinnessjukt dyrt är det, men det skall ju tydligen vara guds gåva till kvinnorna.
Jag blev mer fascinerad av Mary Kay som kvinna än hennes produkter, mer sånt vill vi se. Mer sånna kvinnor borde finnas, sådana som vill och vågar tror på sig själva och ta plats.
Vi kvinnor kan ju minst lika mycket som männen om inte mer, så Henni nu vet du vad du skall göra.... Jag kommer stötta dig, hjälpa dig och bära dig på mina axlar om jag så måste. Deal?
Nu har jag en skypedate som väntar, puss och kram!
