Nu har du fyllt två år och tiden rinner iväg.
Du har varit solstrålen i min vardag sedan den dagen du föddes.
Du är nästan alltid glad, från det att du vaknar med ett leende på läpparna tills dess att du kryper ner brevid mig i sängen och vill kramas och pussas innan du somnar in.
Du är totala motsattsen till din underbara bror, du är den som är framåt, tar för dig och är orädd. Du har varit tidig med allt och det är precis som du säger "Leia kan själv". Du är bara två år och cyklar fram med fullfart på din trehjuling, du pratar så att alla kan förstå dig och du klär på dig själv utan problem.
Du är verkligen en liten prinsessa som vet vad du vill, ett härligt exempel är kläderna som skall planeras i detalj och du sätter minsann inte på dig vad som helst. Vill du ha en tröja med en rosa blomma på duger absolut inte en vit tröja med en röd blomma på. Du är otroligt viljestark vilket jag enbart ser som en positiv egenskap På dagis är du minst på din avdelning men får jättemycket beröm för hur galant du klarar dig och är lika kavat och kan lika mycket som dom i 3 årsåldern.
Du var inte planerad men otroligt efterlängtad när du låg där inne och växte. Jag mådde lika dåligt när jag väntade dig som när jag väntade din bror men tvekade inte en gång på att kämpa vidare tills du väl var där vid oss. Du har alltid varit lugn och trygg, du har hela tiden varit tillfreds med livet och varit nöjd med att bara studera din bror och oss när du suttit i din babygunga.
Sen den sekund jag fick dig på mitt bröst visste jag att du var en stark liten tjej som skulle lyckas med allt du tar dig för. Precis den bilden bevisar du för mig varje dag. Alla som träffar dig påpekar hur underbart söt du är och vilket härligt minspel du har med alla dina olika ansiktsuttryck och gester.
Till och med nu när du varit magsjuk har du "klarat dig själv", du har sagt till när du behöver kräkas och satt dig över hinken tills jag hunnit fram och tagit upp dig i famnen. Jag är så otroligt stolt över att just du är min dotter och min solstråle.
Jag njuter av varje sekund med dig och din bror, all kärlek som finns mellan er. Att se er kramas, pussas och krypa nära varandra i soffan värmer i mitt bröst. Att ha er på varsin sida när ni skall sova är trygghet och lycka. Varje dag med dig är en resa, en resa jag för allt i världen aldrig någonsin hade velat missa eller inte alltid vara en del av varje sekund. Det är underbart att se dig växa till den individ du vill vara, att få ge dig stöd och trygghet varje dag är sann kärlek.
Jag är säker på att storebror kommer få det tufft med dig när ni är runt 13 och 15år, du kommer garanterat vara den som bara lever livet där och då medans han kommer vara den som vill ha koll på läget och på dig. Jag hoppas att ni alltid kommer hålla ihop som ni gör idag. Jag tvivlar inte på det, jag tror vår historia har och kommer göra er oskiljaktiga och starka ihop.
Jag älskar dig mer än ord kan beskriva, jag skyddar dig med mitt liv och jag kommer aldrig någonsin svika dig min ängel!
Ibland behöver man inte säga så mycket för att få fram det man känner och tänker. Dessa dagar har varit underbara (bortsätt från magsjuka), jag har njutit och jag har sett hur barnen trivts med situationen och "vardagen". Du får mig att våga tro igen, du får mig att känna mig betydelsefull och viktig. En känsla jag länge saknat och önskat finna. De små saker du gör som en självklarhet för dig ser jag som något mycket mer. Du hämtade en tallrik till mig efter Leo ätit på min utan att jag bett dig eller du behövt, du satt vaken med mig och vakade över Leia när hon var sjuk utan att du hade behövt göra det. Du vill vara med och du vill hjälpa mig, det värmer och du får mig att le igen! Vad mer kan jag begära?
