Nervöst!

Spänningen är olidlig!




YES!!!

Disney!

Min dygnsrytm har blivit vriden sen helgen. Jag fick och la mig kl 23 igår och somnade kl 5 i morse. Sov till 8 och sitter nu med fruktansvärd huvudvärk pga sömnbrist och två sjuklingar på det.

En med halsont och hosta, den andra med feber och halsont. Den ena ligger ute och sover och den andra ligger här på soffan helt utslagen och kollar på Bortspolad. Sjukt rolig film.

Alla de senaste Disneyfilmerna är stört sköna enligt mig, underbara kommentarer och skämt som är menade till oss vuxna.

Leo brukar kolla på mig och fråga varför jag skrattar, nog för att jag kanske är jävligt lättroad men Disney kan det där med att göra filmer.

Jag skall ta med mig min son på Bio i veckan och kolla på den senaste, Trassel, den verkar helt underbar.

Sen är musiken i alla gamla låtar underbar, det är magi helt enkelt. På Leos dop sjöng han "farfar" och kusin denna underbara låt till honom. Den musiken förknippas med när man var liten, när man låg sjuk i soffan och man fick kolla på film hela dagarna medans man blev ompysslad och fick äta hur mycket glass man ville.

Mina barn skall få uppleva samma Disneyäventyr som jag fick, nu skall det köpas gamla klassiker!

Det svänger snabbt.

Från en dag till en annan kan vad som helst hända. Man borde lärt sig det vid de här laget men icke.

Min helg har varit lugn.
Barnen har varit vid sin Farmor och Farfar så jag har haft det ovanligt tyst runt omkring mig.
Jag har passat på att umgås med min underbara Jenny dygnet runt och tagit igen massa svunnen tid.
Vi har pratat om allt mellan himmel och jord. Hängt på OBS Cup som när man var små och bränt skivor.
Hon har varit otroligt saknad och det känns så jäkla skönt att det kommer bli ändring på det.
Mina timmars sömn den senaste dagarna är inget att hänga i Julgranen trots att jag skulle kunnat sova hur mycket som helst.
Det innebär att jag är dödstrött och som det ser ut nu kommer det inte bli mycket sömn i natt heller.
Jag har inte tränat under helgen heller vilket märks.



Imorgon blir det rutiner igen, kanon skönt!

Jag kommer och har alltid funnits för dig. Ibland nära och ibland långt borta, men aldrig längre än ett samtal bort.
Men äkta vänskap visar att det inte skall spela någon roll hur lång tid det tar mellan gångerna man ses. Man har sin trygghet där ändå.
Det känns skönt att jag kan vara nära dig och kramar dig nu i dina mörka stunder. Att jag kan stötta dig och lyssna på dig dag som natt, trösta dig och få dig att tänka om.

Nu har vi varann, när vi behöver varann som mest med är underbart!

ILY!

Nu Anders Timell, nu kan du skriva om en ny tatuering.
Jag hörde en låt för några år sedan och gaddade in de bästa budskapet idag.

Sjukt nöjd att den äntligen blev av, 3 månader senare.

Inatt blir det fotboll för hela slanten.

Ciao!

Frankrike?

Jag glömde nämna kommentarerna på bloggen.

1, Jag har inte hört något om att A är påväg till Frankrike.

2, Hanna har inte kommenterat min blogg.

3, Mitt inlägg handlar inte om ett gardininköp ;)

Jag är ganska säker på att jag är den som får reda på något först och än så länge är det tyst från Portugal!

Är ni lite lugnare nu?

Många bitar.

Det är många bitar i ett pussel, det är många bitar som skall falla på plats för att det skall gå vägen.

Jag vet inte vart jag skall börja, hur jag skall börja.

Vad vill jag uppnå med mitt liv?

Idag gjorde jag framsteg i mitt liv, jag tog tag i vissa nödvändiga saker men imorgon väntar ännu mer.

Jag krockade även bilen idag när jag och Leo var påväg till träningen, allt gick bra men vi fick köra där ifrån med en backspegel.

När vi var påväg till bilen efter träningen sa Leo, "Mamma nu kommer väl inte han gubben och kraschar med oss igen på andra spegeln?".

Han var livrädd lillkille.

Tanken med träningen idag var att Leo skulle gå på knattejympan och jag skulle gå på pulsjympan. Men nej nej, han var jätte ledsen och villa absolut vara med mig.

Så jag tog med mig honom in där jag skulle träna och satt honom mot väggen. Då började han gråta för det. Han hade ju fått nya jympaskor för att han skulle träna och så fick han inte vara med.

Vad gör man, jo man tar honom i handen och tränar ett helt pass med en vante som flyger runt när jag ändrar riktning.

Kul hade han i alla fall och beröm fick han. Belöningen för allt kämpande blev lite glass efter maten.

Jag är dödstrött pga sömnbrist och enmiljontrehundraåttisjutusenniohundraelva tankar.

God natt!

Inga ord...

Det finns inget att säga men ändå måste det nämnas!
Det har sagts mycket ikväll som har fått mig att tänka till, tänka om och tänka mer.
Ett liv består av att besegra berg, slåss mot drakar och sväva på moln.
Ett liv är en skör skör tråd som kan brista när som helst. Oavsett om vi vårdar det ömt eller kastar oss ut på djupt hav.
Vad är vi berädda att offra, riskera och kanske mista?
Vad är vi redo att kämpa, slåss och vinna?
Vi är pjäser i ett stort spel!
Vad vi väljer att gå är vårt beslut men vad som får oss att välja väg är oftast andras ord och handlingar!
Skulle du vilja att en annan människa flyttade runt din pjäs till olika ställen där du inte skulle satt dig själv?
Eller vill du spela ditt spel på ditt sätt och hoppas på att andra respektera ditt val?
Vill man förstöra ett barns eller vuxen persons liv eller vill man att andra skall må som man själv vill må?
Valet är hela tiden ens eget!
Jag skulle "mörda" för mina barns liv och välmående, medans jag vet att andra aldrig skulle backa undan för att dom skall få må bra!
Jag kommer göra allt i min makt för att skydda dem från ondska och lögner, samtidigt som jag vet att för andra existerar dom inte som den viktigaste rollen i spelet!
Jag har skrivit det åtskilliga gånger, det viktigaste vi kan visa andra och andra kan visa oss är RESPEKT!
Har man gjort det är man redo för S:t PETER!

Om inte..... Stackars dig!

Sömnlös.

Ikväll såg vi en film som jag velat se jättelänge men det har inte funnit någon som ville se den med mig. Men ikväll så, bröderna karlsson.
Underbart tragisk film, jag skrattade så jag grät, jag grät för jag var rörd, jag blev irriterad för att det spårade ur ibland.
Men det gjorde inget för jag fick min dagliga träning för magmusklerna.
Jag syndade även för första gången i år tror jag. Eftersom jag aldrig fick tumme ur och dra iväg till gymmet så kände jag att jag lika gärna kunde gå all in.
Nu ligger jag i sängen och mår illa.
Imorgon blir det stenhård träning och för första gången får jag sällskap av Jeppa på gymmet.
Jag är dödsjävlatrött men kan inte somna. En liten skit ligger och snurrar som om hon vore att hjul.
Nu kröp hon upp på min mage och gjorde det genast väldigt svårt att skriva mer.
Jag fick inget vettigt sagt ändå så vi avslutar här.

God natt.

Lita alltid på din magkänsla!

Det skall börjas i tid!

Min prins kom på kl 21:03 att han var jättehungrig och vill ha snabbisar och och korv. Mamman sa nej, moffa sa ja.

Så dom försvann ut i köket och kom tillbax med massa mat. Just nu äter han en stor portion mat och hans mamma väntar på att få lägga honom.

Min prinsessa försvann iväg idag och det blev tyst.
Då hittade jag henne så här.

Hon var supernöjd och jag insåg snabbt att det var vattenfast mascara, lagom kul!

Lördag, dans, svett, skratt och SNÖ!

Najalla fixar sminket
Som vanligt gör jag inget vettigt.

Budskapet är väl lagom tydligt

Stel som en pinne är mitt mellannamn!
Kvällen tillbringades enbart på dansgolvet!

Sebbes och Dannes sjukt sköna dansmoves gjorde kvällen, lite bråk här och där för att vi tog för stor plats men det var de värt!

Jag hade en sjukt bra kväll, en av dom bästa på för länge.

Tack alla ni som gjorde min kväll grym!

ohohohoh!

Skall påbörja min sminkning!
Mitt älsklingslinne och nya jeans ;)
Vi skålar i "enbart" Cola och skakar ruma till denna sköning!

Kvällen kommer bli toppen, helt enkelt.
Joda har nog tröttnat på oss, ringt och ändrat tid för att inse att vi kommer inte hinna.

Kan bli så att det händer en gång till.....

Träna, träna och träna!

Igår var vi en sväng på gymmet igen, jag och min son!
Eller han och hans vän Liam var inne på knattepasset medans jag tränade ut på gymmet.
Leia har ännu hög feber så förmodligen kommer hon inte kunna följa med på familjejympan på söndag.
Jag är ganska säker på att hennes feber kommer från vaccinationet hon fick strax innan vi åkte. Biverkningarna skulle komma 10-12 dagar efter vilket det nu gått.
Igår när vi kom hem från Friskis låg hon redan utslagen på soffan och kl var bara 18.
Mina ben känns iaf mycket bättre idag så, efter lunch drar vi iväg på ett ben, rumpa, mage och axlar pass.
Idag har jag även lurat med min kära mamma, hon är lite rädd att hon inte kommer upp ur sängen imorgon. Det är meningen men det håller vi tyst om;)
Härligt med kvalitetstid!


Hur ser er fredag ut?

Förvandling!

Jag skall göra om lite här på bloggen så, just nu kommer jag testa lite nytt innan jag bestämmer mig vad jag gillar.
På lördag skall vi plåta lite nya bilder till bloggen så jag skall se vad jag sen kan lyckas hitta på för skoj med dom!

Håll ut kära ni:)

Svek!

Svek är något av det vidrigaste som finns.

Det är något som sätter sig så djupt att det nästan är omöjligt att tvätta bort.

Svek gör så fruktansvärt ont, att ett förtroende bryts gör att ett sår börjar glipa.

Förtroende är ju det viktigaste i allt, i jobb, relationer, sporter osv.

Förtroende är A och O, det är de man bygger allt på.

Jag anser att när man inte känner att man kan gå in i något helhjärtat så kan man lika gärna skita i det. Istället för att såra och svika så kan man låta

bli att ens sätta in sin fot.

Man skall, i alla händelser tänka " Hade det varit okej om någon gjort så mot mig?".

Om svaret blir nej så ge fan i att utsätta någon annan för det.

Det är kanske lättare sagt än gjort men man måste ändå försöka, göra sitt bästa för att hela sitt liv kunna gå med ryggen någorlunda rak.

Alla gör vi fel och misstag, det hör tyvärr till!

Men så länge vi tar lärdom av dem och försöker rätta till dem på bästa sätt utan att ha sårat en människa så djupt att det där såret börjar glipa ännu mer så är det mänskligt.

Men är det mänskligt att inte lära sig, inte sluta?

Jag har sårat, svikit, ljugit och behandlat människor illa. Men jag har alltid lärt mig något viktigt av dessa situationer. Det som än idag gör ont när det gäller detta är att jag kanske satt ärr för livet hos någon.

Jag hoppas och tror dock inte att det jag gjort varit så hemskt, men det är inte min sak att uttala mig om. Det är inte min rätt att sitta och säga hur illa jag gjort en annan människa.

Jag vet egentligen inte vad jag vill komma fram till med detta, mer än att svek är det vidrigaste man kan utsätta en människa för. Stor som liten. Dina barn, din partner, din chef ja vem som!

Födelsedag!

Ja idag blev man ett år äldre men inte ett dugg jävla klokare.
Min dag har spenderats på löpbandet och i soffan.

Min plan var att träna bort min onda träningsvärk genom att springa och stretcha.

Mina första 10 minuter på löpbandet var hemska, vidriga rent ut sagt. Mina ben vägde bly och kändes som pinnar.

Men efter ett tag släppte det och jag sprang tills jag inte orkade lyfta fötterna längre.

Underbar känsla och 20 kilo lättare kände jag mig när jag gick från gymmet.

När jag kom hem slängde jag mig på soffan och kollade på As match där han gjorde ett mål. (Han lovade att han skulle göra ett mål för mig eftersom jag fyllde år!)

Min kära vän Najalla kom förbi och vi snackade lite skit och planerade Lördag.

Sen, sen när jag skulle ta mig upp ur soffan igen hade mina ben drabbats av likstelhet och jag kom inte upp.

Nu går jag som Agda 120 och kan inte böja mig till golvet.

Vad tror ni min pappa säger då?

"Du får ju träna bort din träningsvärk!"

"Ja Pappa det var det jag kämpade med idag"

"Uppenbarligen inte tillräckligt!"

"Nej okej, det räcker nu. Jag lider här så hjälp mig istället"!

Imorgon skall jag plåga min kropp igen och även sonen skall få gå med sin vän på jympa.

Min födelsedags present till mig själv var med andra ord ett träningskort!

Dubbelmoral?

Det är ganska svårt att uttala sig om situationer som man bara hört en version av. När man sen varit en del i leken under större tid känns det som att rätten minskar ännu mer.
Det är bara jävligt skrattretande och pinsamt.
Vissa borde kolla på sig själva innan dom uttalar sig, inte minst de personer som borde veta hur allt började.
Men bilda din uppfattning av en person som du vet ljuger mer än vad den talar sanning.
Och för att klaragöra så är allt du hört lögner, som mycket annat.



Tack J för att du klargjorde för mig i går hur fan vissa är skapta!
Love!

Drömmar, pengar och kärlek!

Alla har vi drömmar och mål vi strävar efter med våra liv. Vi har vår perfekta plan på hur vårat och våra barns liv skall vara. Ibland sätter vi nog för står vikt i hur det borde vara och inte hur det egentligen är.

Jag tror människan i naturen har ganska svårt att testa nya vägar och att våga chansa, helst lever vi i gamla intrampade mönster för att vara på den säkra sidan.

När det gäller våra barn vill vi att dom skall få uppleva sådant vi inte upplevt och ångrar, i all välvilja som ibland kan gå över styr.

Ibland kan det vara svårt att formulera sina tankar i ord eller text, det finns så mycket där som aldrig riktigt når ut på bästa sätt.

Våra barn lär sig av oss, vi är deras förebilder och deras trygghet. Det är vårt jobb att se till att våra barn mår bäst och aldrig svika dom. Aldrig ge upp vår tro om dom oavsätt om deras väg att gå inte stämmer in i vår perfekta bild.

Det är inte alltid så att den värld vi drömt om för våra barn är rätt för dem, det är egna individer med egna tankar och viljor.

Jag tror att en klockren replik på en förälder-barn konversation är tagen ur filmen "Draktränaren". Där säger Hicke till sin pappa som är Viking, "Pappa jag tycker att den här konversationen är väldigt ensidig, du lyssnar ju inte på vad jag säger!". Vilket pappan inte gör förrens Hicke nästan offrar sitt liv för att bevisa för sin pappa att han hade rätt och duger för den han är.

DÅ som första insåg pappan!

Jag tror att vi måste släppa våra drömmar för att ta in våra barns.

Pengar är viktigt men långt ifrån det viktigaste i livet. Om du inte kan ge dina barn högar med Julklappar eller paket så skall du inte sitta med dåligt samvete. Kan du inte skämma bort dom med dyra kläder och prylar skall du inte må dåligt. Barn som bara får och får hela tiden lär sig inte att uppskatta på samma sätt. Ett tack blir en vardag och inte ett ord som verklingen betyder något. Man kan inte tacka i all evighet för allt man får, om man får varje dag.

Pengar är viktigt för att ha mat på bordet, boende och någon form av drivmedel. Mina barn har jämt åkt bil, för dem är det en dröm att få åka buss. Barn som åker buss drömmer förmodligen om att få åka bil. Man vill oftast göra saker man inte kan eller ha saker man inte kan få.

Pengarna spelar ingen roll, för det viktigaste du kan ge dina barn och den du tycker om är din tid.

Du kan inte köpa kärlek, utan du ger kärlek med din tid. Din tid är gratis!

Det viktigaste du kan ge en annan människa är minnen för livet och upplevelser att tänka tillbax på. En mysig promenad i skogen, en lång varm kram eller bara massa underbara ord!

Du kan göra mer med dina handlingar än du kan göra med pengar för att visa att du finns där, älskar och bryr dig.

Din tid med dina nära är dyrbar, mer dyrbar än alla diamanter och guld i världen!

När skrattar dina barn som mest?

När dem sitter själva i en soffa och kollar på film eller när du leker med dem?

Det är väl ett skämt?

Han kan ju omöjligt va allvarlig!

Rush Hour!

Jag pratade redan igår om att jag vill se dom roligaste filmerna, Rush Hour!
Och nu går trean på tv.

Awesome!!!!!!



Missade dock solsidan för att en viss lite dam inte ville sova.
Nej filmen!

Magiskt!

Ibland finns det för mycket känslor.

Planer för livet!

Jag tror inte på att man kan planera sitt liv.
Man kan absolut planera vissa händelser men inte i det stora hela.
När jag hör folk säga, jag skall ha en utbildning när jag är 25, barn när jag är 27 osv är mina egna tankar. Okej härlig dröm, men se det inte som en plan för livet är något som hela tiden ändrar riktning och inställning pga händelser och individer.
Jag tror att planerar man för mycket så blir man tillslut låst i sina egna tankar och sätt att leva.
Man går kanske miste om chanser och möjligheter samtidigt som det kanske är mycket man får uppleva.

Jag tror ju inte på att vi styr våra liv själv.
Jag tror på ödet!

underbar plutt

"McLovin"

Typiskt!

Har känt mig halvdålig några dagar nu, huvudvärk och illamående.
Trodde det först var nån form av abstinens för jag försöker trappa ner på mitt socker intag, men det släpper inte.
Ikväll har jag och barnen fått feber och Leo är även super snorig.
Skitkul när man skall flyga med dom själv imorgon, åksjuk och feber på det. Toppen!
Ville bara beklaga mig lite, nu återgår jag till att tvätta kläder....

Puss så länge!

Gotland!

Nu packas det för fullt. Imorgon bär det av till öjn igen, fast den här gången är det bara jag och barnen. A har annat att stå i under en tid nu.

Det skall faktiskt bli ganska skönt att åka ner, bara ta de lugnt och mysa med alla.

När vi var nere sist hann jag inte träffa någon av mina kära vänner eller träna, jag hoppas att kunna hinna vara lite mer social den här gången och göra lite saker jag vill göra.

Förra gången hade jag barnen hela tiden för A skulle träna och hit och dit. Inte för att jag inte vill ha mina barn hela tiden, men ibland behöver även jag få andas lite.

Skall snart iväg och fixa mina naglar, igen, dom växer som ogräs. Leo vill att jag skall ha spindelnät på naglarna så jag skall se vad hon kan hitta på.

På öjn skall jag även skaffa upp mig på min nionde tatuering, den kommer bli grym och jag har velat gjort den jättelänge nu.

Nej tillbax till packning och tvättning av kläder!

Den här tjejen hoppas jag få mysa ner mig i soffan många kvällar när våra barn sover gott.
Snacka skit och se på Greys.

Deal baby?

Dagis grejer!

Nu har jag suttit i 2 timmar och fixat med en "trygghetsbok" till Leo. Alla barn skall ha en där de kan sitta och titta på bilder som gör dem trygga.

Gjorde något liknande till Leia för någon månad sen och jag älskar det.

Jag älskar att pyssla överlag men när det är en uppgift man fått från dagis som gäller ens barn blir det extra kul.

Så dagisfröknar, mer uppgifter till föräldrar röstar jag för.

Ja jag vet att jag är hemmafru och har all tid i världen till det vilket kanske inte alla har, men jag tror ändå man tar sig tid till något sådant.

Min dag i övrigt har varit lugn, spelat spel, spelat Wii, varit på Volvo och dansat med barnen.

Mina ljumskar mår inte alls bra nu så jag tror inte jag kommer upp ur sängen imorgon, men det skulle jag tydligen få hjälp med hörde jag. En spark i sidan och man står i givakt.

Mina små pepparkakor på Julafton!

Beyonce!

Ligger just nu i soffan och lyssnar på MTV, just nu är det Top 11 At 11, Beyonce!
Vackra kvinna, vilken röst och kropp hon har. Lite av hennes potential skulle man haft.
Låten som spelas just nu är en här sköna låten.



Har varit på Bvc med lillfisen på morgonen, hon fick vaccin, blev undersökt och fick göra några tester. Allt var bra, hon var en begåvning och väldigt tidig med språket. Stolt mamma!
Men sen bröt helvetet ut, hon bröt ihop när dom skulle känna på henne och grät tills hon nästan inte fick någon luft samtidigt som och skrek "Mamma hjälp!".
Jag var självklart tvungen att vara stark och en trygg punkt, så med gråten i halsen gjorde jag allt för att lugna henne Lillahjärtat!
Nu är det iaf gjort och över ett år till nästa gång så det är skönt.
Hoppas hon slipper biverkningar och annat skit bara.
Nu skall jag hämta A på Olympia sen blir det lunch och ikväll bär det av för träning igen.
En mil på löpbandet står på schemat!

Nu spelas den här härliga låten, väljer dock den här versionen med världens minsta Beyonce!


Ha en bra dag kära ni, gör någon annan glad!

Måndag och nya tag!

Promenader skall bli min vardag. Jag skall gå och gå, lyssna på bra musik eller prata med någon härlig människa.
Det är så jäkla skönt!
Idag var jag och barnen ute på en sväng, leia sov i vagnen och leo halkade runt. Han borde helt klart haft skriller på sig istället.
Nu skall jag precis hoppa in i duschen efter ett stenhårt pass och ömma ljumskar.
Kvällen avslutas med bio tillsammans med Sofie, Änglargård blir det!

Hoppas ni haft en bra dag!

Elegi!

Aaaaaaaa!

Jag blir så ... arg ibland!

Grattis!

Idag fyller min brors underbara sambo år, nej dom är inte gifta efter hmm c:a 12 år ihop.
Jag hoppas på bröllop snart snart snart, har nämligen en klänning som väntar på att få användas den dagen dom gifter sig så come on...
Iaf hon är världens bästa, finaste, ödmjukaste, pmsigaste och underbaraste svägerska.

Stort grattis och massa kärlek till dig min sköna!
Vi ses snart:)

Jag gör som du säger...

...Och blir svarthårig. Hoppas på det bästa och att du blir nöjd :)
Puss!

Konsten att åka skidor!

I morse skulle jag hjälpa min kära son att åka med sina skidor som han fick i julklapp.

Skall tillägga att jag inte är någon Svan, utan iskall på skidor.

Jag kämpade iaf med en pulka för att få upp något som skulle likna skdispår.

Prinsen kämpade och kämpade men spenderade mest tid liggande på rygg, bra gick det inte men kul var det iaf.

Nej jag har åkt skidor 2 ggr i mitt liv och det kan vara det jobbigaste jag gjort.

"Använd benen!" fick jag höra hela tiden.

"Jag använder väl för fan benen?"

"Neeej du tar bara i med armarna och det är skitjobbigt"

"Nehe? Jag ger upp, väntar här tills ni är klara!"

Sen satt jag mig snällt ner och vaktade deras kläder och skor.

Nej varken jag eller min son kommer åka Vasaloppet eller ta milen och snacka skit, det är något jag är säker på!

Nu har vi fått våra 3D filmer så snart skall vi se Bolt!

Hoppas ni får en mysig fredag!

Puss.

Mamma Mia!

Till något som får mig glad. Mamma Mia filmen, med all kärlek, all musik och fina färger.
Den absoluta favortien är den här. (gick inte att bädda in tyvärr).
Det är så mycket kärlek i den scenen och dansen på bryggan är ju stört skön.
Killar som kan sjunga är det något speciellt med helt enkelt....

Dessa tårar.

Den senaste tiden här jag förändrats, det har hänt något med mig som jag inte kan styra över.
Jag gråter, inte normalt utan till allt.
Jag gråter när jag är glad, ledsen, arg, lycklig, stolt. Ja jag gråter för allt, minsta lilla grej.
Vi kan nog inte se en film utan att jag skall börja gråta, antingen för att det är fint eller för att det är hemskt.
Berättar pedagogerna något om mina barn som dom gjort under dagen för jag kämpa för att hålla tillbaks tårarna.
Allt berör mig!
Igår grät jag nästan hela kvällen.
Det började med Biggest loser, sen började ett program med min absolut favorit Jillian Michaels. Hon skulle hjälpa en familj att komma på fötter igen och den 15 åriga sonen i den familjen var en otroligt fin människa. Så rädd och osäker men ändå så otroligt stark och klok.
Efter det programmet kände jag mig inte så stark som jag brukar göra, något var förändrat.
Jag zappade över på 4an och fick de att det var ett program där ett team reste runt i världen och opererade människor med gomspalt och liknande.
Min äldsta vän är född med just det så det ligger mig varmt om hjärtat och jag var självklart tvungen att kolla. Det jag inte riktigt var beredd på var att teamet reste runt i fattiga länder och arbetade ideellt Att jag skulle få se barn som inte fick gå utanför sina hyddor för att föräldrarna skämdes över dem, det trodde det var djävulens verk. Familjerna där nere sprang stolta runt och visade sina odlingar och såg så glada ut. Dom hade i princip ingenting, knappt kläder som värmde dem eller mat som mättade, men dem var glada för det dom hade.
Mest berörd blev jag när det handlade om en liten flicka som hade hög feber och jätte läskig hosta, hennes pappa hade lyckats få ihop pengar till bussen men inte till mat på en hel dags resande. När de kom fram till sjukhuset var tjejen helt slut. Hon hade bara en tunn klänning och förs jätte mycket, men som tur var hade volontärerna med sig kläder så hon fick varmare kläder. Pappan ljög för läkarna om dotterns tillstånd för att hon skulle opereras, för att han hade tagit slut på alla pengar för att ta sig dit.
En annan liten bebis på 6 mån hade knappt ätit eller växt något pga att hon inte kunde äta med sin gomsplat. Läkarna grät för man insåg att det var väldigt nära slutet för den lilla tjejen.
Då brast det helt, jag grät så jag inte fick någon luft det kändes som mitt hjärta var påväg att sprängas av alla känslor.
Jag ville bara ringa min mamma och berätta hur jävla orättvist livet är, och det värsta av allt är att jag känner mig maktlös och skäms. Vem fan gråter hysteriskt för hur andra har det när man själv har det jävligt bra ställt?
Jag har mer mat än vad jag behöver, mer kläder än jag behöver, lakan, täcken osv.
Vi har enorma mängder barnkläder som bara ligger och jag har ingen aning om vart jag skall skicka det för att det skall komma rätt, till de byar som man inte ser, till dom som glöms bort.

Jag sa till Alexander igår att livet är så jävla orättvist och jag mår så dåligt för att jag inte kan göra något.
Han förstår inte mig överhuvudtaget och tycker jag är larvig.
Men jag skäms, jag skäms enormt för vad jag har och för att jag gråter när dessa människor det handlar om ler.
Jag skäms för att jag tror att det går att förändra världen och för att jag tror att jag skulle kunna påverka människor till att tänka på andra.
Om vi alla skulle lägga alla det pengar som vi tänkt köpa annat än mat för en månad i en burk och sen ge det till välgörenhet eller köpa barnkläder och skicka ner någonstans i världen så skulle det göra enorm skillnad för dem men inte för oss.

Jag skäms för det jag har som jag inte ens jobbat för medans andra sliter sönder sig och får det knappt att räcka till mat.


Nu öppnade jag mig för er, så ni som anser att jag är larvig, borde sluta gnälla eller påpeka att jag låter som någon Ms Universum behöver inte kommentera utan kan hålla era känslor för er själva tack!

Wii fit plus!

Jag har länge velat ha Wii fit, så av min man fick jag äntligen det. Efter att ha lämnat barnen på dagis och gått en sväng gick jag hem och satt igång.

Här skall det byggas muskler.

Det som nu står överst på min önskelista (fyller ju snart år) är Reebook easytone

Testade dom i affären och man känner faktiskt att det funkar. Vilket jag absolut inte trodde från början.

Tips!!!

Nu behöver jag hjälp igen.
Jag letar som en dåre efter orientalisk inredning här i Helsingborg.
Kan ni hjälpa mig, det lilla jag hittat är ute på Härliga hem.
Internetsidor går också av intesse, för mig är det bara en djungel.



Nu sitter vi och följer Larsson och dom andra i små kronorna. Vi hoppas på att dom vänder det här nu, men om så inte skulle va fallet här dom imponerat.

Äntligen!

Nu har det satt igång igen, det bästa programmet i alla katogorier.
Biggest Loser.
Den här gången är de i Australien och skall hjälpa folk både fysiskt och psykiskt.
Just nu gråter jag floder, usch va jobbigt det är att sitta på samtidigt som jag älskar det!

Låtar 2010.

Dem här har jag egentligen lyssnat sönder på men jag kommer nog aldrig tröttna.
Alla har sin charm helt enkelt....

Nu är jag stentrött.

God natt kära ni!

tjugihundratio!

Vi bodde i Gävle och hejade på GIF.

Min älskade bror fyllde jämt.

Leo skrev sina första autografer.

Sen var det Valborg och jag blev rödhårig.

Leia tränade på att lära sig gå.

Mina små älsklingar började leka ihop och uppskatta varandra.

Min prins fyllde 3 hela år.

Vi åkte på vår första familjesemester, Kolmården!

Leia blev ETT helt år.

Leia lärde sig gå.

Midsommar på Kneippbyn.

Sommaren var äntligen här.

Alexander skrev på för HIF.

Strömvallen byttes ut om Olympia.

Vi flyttade till Helsingborg och var på tivoli i Danmark.

Leo blev helt såld i Buzz Lightur.

Vi fiskade kräftor på Råå.

Vi bodde på hotell och i en stuga på camping i lite mer än en månad.

Vi köpte vårt första hus.

Leia fick sitt första egna rum.

Alexander blev älskad av en hel stad.

Vi fick egentid.

Leo började på fotbollsskola.

Jag var med i tidningar och på tv.

Alexander ställde upp för välgörenhet.

Vi kom tvåa i allsvenskan men vann ett cupguld!!!

Alexander fick uppmärksamhet för sitt slit.

Han blev uttagen till landslaget.

Han blev äntligen en av dem största i Sverige

Han fick två priser på fotbollsgalan.

(och stå öga mot öga med en sjukt het kvinna)

Den första snön föll.

Vi var på Ullared.

Jag blev långhårig igen.Sen blev det Julafton.

Och tomten kom på besök.

Juldagen började lugn med spårade ur.

Sen blev det nyår och ett nytt år väntar oss.

Det kommer bland annat innehålla, landslagsläger, nagelteknologutbildning och annat smått och gått!