Jag hade bestämt mig och jag var principfast, men vad hände. En person kom och öppnade mina vyer för vad som fanns utanför "min värld".
Min rädsla för att lita på någon igen sitter som en klump i magen, min vilja att ge av mig själv är enormt begränsad. Jag valde själv att det skulle vara så här, eftersom det var mina ord.Vi hade bestämt att vi skulle höras på Onsdag, när han var tillbax i Sverige och verkligheten igen. Men de senaste dagarna så har jag saknat dom små smsen och samtalen så ramlat in titt som tätt.
Men nyss ringde han ändå, ett samtal jag i smyg längtat efter!
Jag är helnöjd och kommer somna gott ikväll.Jag har bestämt mig, jag vet att jag inte kommer bli sårad igen!