Igår åt vi middag hemma vid mor och far. Leia var supertrött så hon fick sova kvar vid Mommo. Jag, Leo och O åkte hem och slängde oss i soffan där även Leo somnade.
I morse kom han in till mig och kröp ner en stund tills han fick syn på min mobil och ville spela. Han spelade och jag halvsov.
Rätt som det var säger han " Mamma ligg kvar här, du får inte komma ut i köket!", sagt och gjort.
Jag låg kvar i sängen och hur det slår och bankar i köket, stolar flyttas och en liten kille suckar.
Rätt som det var kommer han in med frukost till oss, underbara lilla killen. En macka med ost och en flaska saft
Vi myser ner oss under täcket och njuter av den goda frukosten tillsammans.
När vi ätit upp ligger vid kvar och funderar på vad vi skall göra idag, Leo kollar på en staty i fönstret föreställande ett par som står nära varandra och säger:
"Mamma visst är den långa gubben Alexander Gerndt och den korta du mamma?".
Att ha en kontakt med sina barn hade nog inte skadat, ett samtal nån gång ibland som skulle betyda så mycket för dom. Det hade tagit en minut av ens tid, EN minut som varit guld värd.
Nu skall vi krypa ner under täcket i soffan och kolla på "Surf's up!"
