Träning gick sådär.
Men jag viker mig inte för lite smärta så länge jag inte vet vad som är fel. Korkat jag vet, men det känns på något sätt inte som det kan bli värre.
Mina älskade diamanter kom hem ikväll, dom kom springande mot mig på parkeringen och jag gick äntligen känna deras underbara doft igen.
Leo var med på träningen, Leia var i stallet. Det var så mysigt att ha honom med, han låg precis brevid mig och höll mig i handen på stretchingen.
När vi väl var hemma sa han, " Mamma visst behöver vi inte sova ännu, vi måste mysa med tända ljus och frukt i soffan först. Det var så länge sen!". (2 dagar) Så blev det och det var värt att vänta med duschen och annat som behövdes göras.
När vi gick och la oss började Leo fundera och tänka, han ställde frågor och funderade över saker som jag inte har svar på eller själv förstår. Ibland undrar jag om jag gör rätt när jag skyddar dom ifrån sanningen och hela tiden kommer med förklaringar på hans frågor?
En dag kommer dom förstå utan att jag behöver säga något, jag märker mer och mer att Leo börjar förstå men ändå försöker jag skydda dom.
Förmodligen gör jag fel, men hur vet man när man gör rätt? Det vet man nog inte!
Ikväll har jag och Älsk spelat Alfapet och ätit popcorn. Nu slänger vi oss i sängen och fortsätter en ny omgång på mobilen.
Imorgon skall jag till doktorn igen, om det nu skulle ge något den här gången!
Katia har inte dragit över våran ö ännu, nackdelen med att bo på en ön. Lite vind på fastlandet blir lätt en storm här.
Så även i snacket på stan!
