Förra året hade jag turen att få vara med på segertåget ifrån svenska cupen och vara med på silverfesten.
Känslan av att kliva in på knutpunkten då var magisk. Det går inte att beskriva med ord hur det kändes.
Jag kan bara tänka mig hur det är på Olympia just nu. Fy fan, det är magiskt.
Bara att höra grabbarna på bussen och se alla bilder som läggs upp på Facebook får en att känna samma känsla som sist.
Jag känner hur mitt adrenalin stiger och jag vill hoppa och dansa med er alla ikväll, mest alla tjejer. Jag lider med dom som inte lyckas fått barnvakt för att dom bor där helt själva i en ny stad.
Vet hur det känns och hur man inser ju jäkla ensam man egentligen är.
Så hur firar jag ikväll undrar ni ju självklart nu.
Jag tar ett glas färkspressad apelsin juice, tänder lite ljus, kryper ner under en filt och kollar på en sinnesjuk bra film vid namnet Déjá vu.
