13 oktober 2011

Han.

Jag börjar sakta men säkert känna mig mer och mer hel igen. Allting som varit håller på att bli mitt förflutna och jag ser varje dag som ett berg jag besegrat. Nu ser jag på min framtid med andra ögon, med känslan av att våga tro igen.
Jag är ganska säker på att det är han som får mig att se ljust igen, han som varit en del av mitt liv i över ett år nu.
Han får mig att våga tro på kärleken igen och våga tänka tanken att lita på en annan människa. Jag kommer aldrig någonsin kunna lita på någon till 100 % men om det är någon jag litar på så mycket som jag kan så är det på honom.
Jag har försökt intala mig själv flera gånger att vi inte är rätt för varandra, att vi lever för olika liv och att mina problem tynger honom. Men varje dag när jag ser honom så pirrar det till i magen och ett underbart lugn infinner sig hos mig. Hans närhet gör mig trygg, hans sätt att ta i mig och se på mig för mig att smälta.
Barnen trivs otroligt bra med honom och frågar varje dag när han kommer hem. Det är vi nu. Dom känner det och jag vågar känna det.
Jag älskar känslan jag bär på just nu och jag hoppas få kunna känna så här väldigt länge om inte för alltid.
Han är den rätta, han har funnits där hela tiden. När jag varit nere i dom djupaste dalar så har han fångat upp mig och när jag skrattar så jag gråter kollar han på mig och bara ler och pussar på mig.
Något jag är säker på är att det har inte funnits någon som jag har så roligt med som med honom. Jag älskar hur vi tjafsar om orimliga saker och sedan skrattar åt det (ja det är din mening).
Med honom finns det inga krav och måsten, vi tar varje dag som den kommer och njuter av det tillfällen vi får ihop.
För ett halvår sedan trodde jag aldrig att jag kunde känna så här igen, nu börjar det sakta men säkert växa otroligt starka känslor inom mig.
Jag vågar till och med säga att just nu är jag lycklig.
Självklart vet jag att det kommer komma stunder då jag känner att hela världen ramlat över mig igen, men jag vågar även känna efter när dom känslorna kommer. För nu, för första gången, så vet jag att jag verkligen har någon där som kommer fånga mig när jag faller och som inte kommer släppa mig.

Ja jag är kär.