Nu har jag fått nog av alla negativa kommentarer och åsikter om så kallade "fotbollsfruar".
Av någon konstig jävla anledning har ordet "fotbollsfru" blivit ett skällsord, det är ett negativ laddat ord och jag förstår verkligen inte varför det blivit så?
Fruktansvärt många människor har elaka åsikter och synpunkter om oss, ja jag måste ju säga oss eftersom jag hamnat i det facket.
Folk tror att vi lever ett flaschigt liv, springer bara runt i dyra affärer, sitter och fikar hela dagarna, har städerskor, nannys osv. Självklart är säkert några av fruarna så, men vad rör det er andra människor?
Om dom vill leva det livet låt dem göra det utan att vara så förbannat avundsjuk, för enligt mig handlar det inte om något annat än ren och skär Jantelag. Lägg er energi på att leva ert liv istället för att lägga ner så mycket energi på hur dom lever sitt liv.
En annan stor faktor är det att vissa av "oss" inte har ett jobb, vilket enligt er gör det ännu lite lyxigare och ännu större anledning till att hacka ner på så kallade "fotbollsfruar".
För att fatta mig kort, är det inte jobbbrist i hela Sverige? Varför skulle det då vara så självklart för oss att hitta ett jobb, och om vi fick jobb så fort vi kom till en ny stad hade det inte gjort er ännu mer förbannade och hatat "oss" mer?
Jag tror att anledningen till att många av "fotbollsfruarna" runt om i världen inte har ett jobb är:
1, För oss som har barn och ingen i närheten är det väldigt svårt att få ett sånt anpassningsbart jobb som låter oss vara lediga när det är matcher, träningsläger, sponsormiddagar, lagaktiviteter, träningar, intervjuer, uppdrag osv.
2, Man är i en ny stad eller ett nytt land vilket inte gör det så lätt att komma in i allt nytt.
3: Rätt som de är blir mannen såld eller utlånad och då måste man ta sitt pick och pack oftast inom loppet av en vecka.
Hur många tror ni vill anställa med dom kraven och förutsättningarna?
Sen är det inte ett vidare glassigt liv vi lever. Ensamt, långt ifrån familj och vänner. Risken att bli utstött i en ny tjejeskara är mycket lätt. Man bor mer eller mindre i en flyttkartong och flyttlasset kan gå när som helst.
Och nej jag borde kanske inte gnälla över mitt liv, men jag tänker inte låta er leva med en verklighet om oss som inte stämmer med verkligheten. Självklart har jätte många av oss det mycket värre än oss men det ger er onda avundsjuka personer inte rätt att kasta skit på oss.
Vi är precis som alla andra, det är ni som behandlar oss annorlunda.
Jag är ganska övertygad om att alla vi är oss själva, men ni vägrar att tro på det.
Ni vill vara bittra jävlar och använda oss som en papperskorg.
Öppna ögonen och ser er omkring!
Vi blir också sårade, besvikna och jävligt ledsna. Det är kanske är just de många vill uppnå, men en sak har jag lärt mig på min resa.
Det som inte dödar, de härdar!
