12 februari 2011

Snurrigt värre!

Vad är det som händer?
Vad är det jag gör?
Vad är mina tankar, drömmar och mål?

Jag tappade mig själv på vägen och glömde vem jag var.
Jag kommer aldrig förlåta mig själv, jag kommer aldrig veta om det var rätt eller fel!
Jag vet bara här och nu att det gör ont, förbannat ont!

Men det måste det göra.
Men det kommer bli bra.
Men jag kommer aldrig mer kunna tro på orden: Jag lovar!

Jag är tomt men samtidigt full av lycka, en underlig känsla!



Jag vill, jag vill, jag vill!!!