Änglar
Nu är jag inne på mitt 5 dygn med värkar. Värkarna kommer med 7 minuters mellanrum och håller i sig i 30 sek till 1 och en halv minut. Tror ni att förlossningen gör något som hjälper till på traven, NEJ!
Dom gav mig en sovdos i fredags när jag var inne trots att jag öppnat mig och sa att jag skulle få sova på alla dessa piller över natten. Jag sov mellan 23-03, sen var det
igång igen. Igår hade jag så ont så jag inte visste vart jag skulle ta vägen, men det värsta var illamåendet och yrseln, vad säger dom då? Jo, "Ta två alvedon och gå och lägg dig. Kan du inte sova får du VÄL komma in på en undersökning". Alvedon hjälper inte mot någon form av smärta alls enligt mig, men jag gjorde som hon sa och fick kanske sova 1 timme i natt. Visst jag får skylla mig själv som inte åkte in men jag var arg, ledsen och trött så jag orkade inte stå på mig just då. Jag förstår inte varför dom inte kunde ta hål på fosterhinnan när jag var inne i fredags och hon kunde känna huvudet och jag hade öppnat mig? Nej på Måndag sätter vi igång dig om du inte föder innan. Är det meningen att man skall ha värkar i 6 dagar innan dom sätter igång en och sen skall man in och föda ett barn utan krafter kvar pga att man lagt all energi på att hantera smärtan?
Jaja, imorgon har dom iaf lovat att sätta igång mig och gör dom inte det då så kan jag säga att jag kommer inte gå där ifrån, imorgon skall hon ut så "enkelt" är det.
Som tur var har jag haft min underbara familj vid min sida 24/7 som stöttat mig och fått mig att skratta och ändå kunna njuta. Min älskade son kom in till mig när jag låg i sängen i fredags och kramade om mig jätte hårt och sa "Mamma inte ledsen, älska dig!". Det är precis vad man behöver, allt ont och tankar försvinner och man inser med en gång att det är värt det. Alexander har varit en ängel som fixat, städat, tagit hand om Leo och passat upp mig hela tiden. Gett mig st yrkekramar och pussar och sagt sånt man verkligen behöver höra!
Jag hade inte klarat de här utan min underbara!
Vi var faktiskt varit på IKEA 2 dagar i rad, igår för att vi inte orkade laga mat och idag för att köpa ett nytt matbord, gardiner och babytäcke. Nu har vårt kök äntligen blivit jättefint (trots dom gräsliga tapeterna). Vi har även skruvat ihop spjälsängen och bäddat, köpt en STOR skötväska, så nu är allt klart! Super skönt! Storebror har provat sängen och godkänt den till den grad att han själv ville sova där i natt. Efter mycket om och men så ligger han iaf i sin säng nu och sover gott!
Alexander är på bio med grabbarna och jag sitter här och andas! Trött är bara förnamnet. Hela familjen går på penicillin mot halsfluss så det bidrar nog oxå till illamåendet och tröttheten. Imorgon får iaf älskling gå på dagis igen så vi behöver inte oroa oss för var vi skall "göra av" honom.
Det finns en sak som inte vill släppa, som inte vill lämna mig och gå vidare. Den saken kommer jag alltid få leva med oavsett allt. Visst kalla mig långsökt det köper jag. Men jag hade inte klarat av att leva med mig själv om jag lämnat det bakom mig och förlorat all min värdighet som människa!
Där drar jag min gräns! Resten accepterar jag!
Nej om man skulle gå och lägga sig så man orkar imorgon.
Låter inte helt fel tror jag, hoppas på att få kunna sova lite iaf!
Som sagt imorgon smäller det, så ni kan hålla tummarna och tänka på oss så uppdaterar jag er så fort jag kommit hem från BB.
Ha det så bra och var rädda om er i höstvädret!
