14 maj 2009

Vad säger man?

Igår var jag som sagt vid Aurorabarnmorskan som tydligen skall hjälpa en och stötta en med saker som känns tungt inför förlossningen, tror ni jag fick något gehör den här gången?
Nej!
Jag blev bara ännu mer förvirrad och känner mig ännu mer stressad och mår mer dåligt av att ha pratat med henne.
Hon sa precis som läkaren att det finns inget som säger att man inte kan föda vanligt en andra gång och att en igångsättning den här gången kanske kommer gå bättre. Hennes argument var att eftersom jag klarade mig så bra sist utan smärtlindring och kämpade så länge så har jag bra odds för att orka och lyckas nu.
Vadå odds? Är det här något jävla spel som man kan spela på eller vad är de frågan om?
Jag skiter väl fullständigt hur bra odds jag har och hur mycket jag klarade sist. Jag vill, kan och orkar inte riskera att gå igenom samma sak igen. Men tydligen är det väldigt svårt att få in på Gävlesjukhus! Om det så bara är 1 % som säger att jag kommer få gå igenom samma sak igen så räcker det gott och väl för mig till att inte utsätta varken mig själv eller Alexander för det igen.
Nej, snackade med tjejerna om det igår och dom ifrågasatte om det krävs att man skall gå ut i media för att dom skall respektera en här uppe?
Jag skall iaf till min barnmorska och psykolog på fredag så vi får se om vi kan komma på något bra tillsammans!
Ett alternativ är att åka till Gotland för att bli snittad men samtidigt så skulle de vara en mardröm. Frågan är om dom inte kan utför att kejsarsnitt här? Om det blir så att jag kommer få men för livet om dom snittar mig här upp?
Nej jag vet ingenting längre vilket inte gör min psykiskahälsa bättre!

Igår var det även cupmatch, vinst vilket var skönt. Men tråkigt att jag inte fick se den efterlängtade målgesten ;)

Nej nu skall jag återgå till mina hem sysslor, vänta på att Sofie kommer hit ich snackar lite skit och ringa min far, för här uppe finns de ju ingen besiktningstid!

Later.