Jag är så förbannat less på detta och ser inget hopp i att packa upp kartongerna ens en gång.
Känns som att dom kommer packas fulla snart igen i alla fall.
Inget känns som HEM och det är en jobbig känsla.
Som vanligt så har jag mina underbara föräldrar som ställer upp och hjälper oss med allt som skall göras.
Barnen älskar lägenheten och jag måste erkänna att det är otroligt lyxigt att kunna gå och hämta dom på 30 sekunder ifrån dagis.
Vi alla tre är lika överlyckliga över att äntligen få sova i våra egna sängar igen. Dock dödar min rygg mig efter allt bärande.
Jag önskar lugnet infaller snart!
- Posted using BlogPress from my iPhone
