Jag får massvis med mail ifrån nyfikna själar som undrar varför jag gör så många gaddningar och om alla inte kommer dyka upp på bloggen snart.
Just nu har jag tretton olika tattos men den på armen samt de två på ryggen skall bakas ihop som två stora.
Anledningen till varför jag har dom är ganska simpel.
Jag älskar konst och för mig är tatueringar konst.
Tatueringar tilltalar mig när dom är väl gjorda och med ett budskap.
Alla mina symboliserar något som står mig, mina barn eller familj nära. Alla påminner mig om något jag varit med om i livet och får mig att se positivt när det känns tungt.
Jag skrev ett inlägg för ett tag sedan om tatueringar.
Där tog jag upp en viktig poäng som folk lätt glömmer, jag dömer inte dig eller lägger mig i varför du INTE har någon tatuering. På samma sätt som du inte borde lägga dig i varför jag HAR tatueringar. För det skall väl vara lika?
Ja jag kommer bli gammal och hängig en vacker dag om jag har tur och NEJ då kommer jag inte ångra dom.
Snarare tvärtom, jag kommer kunna se på dom och minnas vad jag stod för i min ungdom och varför jag t,ex gjorde just en nyckel eller buddah över hela ryggen.
Nackdelen just nu är att min kropp vill stöta ifrån sig bläcket så yrsel, illamående och skakningar kommer som ett brev på posten efteråt.
Men en timmes vila och jag är fit for fight igen.
Och ändå skall jag tillbaka kl 8 i morgonbitti och göra klart den jag påbörjat idag.
Jag är så förbannat jävla nöjd med den jag gjort idag. Har velat haft den länge och äntligen sitter den där. En kompass över livet med en suger skull som är ett porträtt av mig.
Jag tycker ni skall sluta döma oss som brinner för detta och se personligheten bakom vår konst, ert så kallat kladd.
Vi är inte gangsters eller skabbiga, vi är vanliga människor precis som du.
Tror ni han är en dålig far eller älskar sin dotter mindre pga sina gaddningar?
(jag lovar att slänga upp bilder på alla så fort min rygg är relativt klar).
- Posted using BlogPress from my iPhone
