Underbart att dom får se honom lite snabbt igen.
Själv saknar jag ihjäl mig, att veta att dom ändå är så nära och inte få pussa på dom och ha dom nära gör för ont.
Jag är kanske världens känsligaste när det gäller mina barn men det här plågar mig.
Dock är det inget jag vill ändra på eller något jag inte vill händer igen.
Jag lämnar ön ikväll och flyger ner till HONOM i Ronneby istället.
Skingra tankar och skriva klart boken.
- Posted using BlogPress from my iPhone
