Efter en jobbig vecka på sjukhus och efter operation så är jag på fötter igen. Dock fruktansvärt trött!
Har varit ute och gått små promenader och sovit för de mesta.
Det är läskigt hur snabbt de kan gå, man tar livet för mycket förgivet tror jag. Jag har fått mig en tankeställare efter allt detta. Och jag är så tacksam att mina älskade föräldrar slängde sig på flyget och åkte upp till Alexander och hjälpte honom med barnen och fanns som stöd. Jag är tacksam att jag har en underbar man som jag verkligen känner älskar mig och är rädd om mig.
Jag hade aldrig klara mig utan dom och mina underbara barn! Min underbara älskade son är på gotland vid mormor och morfar och jag saknar honom så enormt. Det gör ont i mig! Det är så tyst och tråkigt här hemma.
Som tur var så åker vi ner och hämtar honom på torsdag och de är sista gången han åker ner dit själv. Klarar inte av att vara utan honom så här, de är enbart jobbigt och hemskt. Har gråtit varje dag för jag saknar honom så. Leia tycker också att de är skit tråkigt utan storebror som busar och leker med och runt henne hela tiden.
Jag kan inte leva utan honom, jag fungerar inte!
Nu skall jag gå in och lukta på min andra underbara älskling!
