Jag har under en längre period fått frågan gång på gång om att uttala mig i olika medior, allt från tv till radio. Jag har hela tiden tacka nej då jag varken har lust eller intressant att uttala mig om "min historia". Någonstans under tiden har det inträffat olika händelser i Sverige som fått mig mer och mer förbannad på hur samhället ställer sig till kvinnor.
Jag har långt ifrån följt alla debatter och åsikter om svff syn på olika händelser, men jag har trots detta bildat mig en klar bild av ett stort samhällsproblem.
I min värld är svff en feg "organisation". Man velar fram och tillbaka och i slutändan är man varken beredd att besvara frågor eller förklara sina olika agerande. Man väljer att skicka frågan vidare från person till person. I slutändan har spelaren ifråga fått stått själv inför press och besvara alla frågor som svff egentligen borde svarat på långt tidigare. Att ta ut spelar som begått ett brott är ett aktivt val de gjort och måste därpå vara beredda på att det blir omdiskuterade beslut. Jag har ingen aning om vad svff sagt till spelarna men att låta dom stå själva och besvara alla frågor är i min värld fegt.
Jag kan absolut hålla med om att alla är värda en andra chans, men då måste det finnas klara beslut som svff får stå för och kunna förklara.
När det inträffade en högst tragisk händelse inom Malmö FF så stod klubben fast vid sina beslut och valde att ge spelaren en chans att bevisa för samhället att han förstått sitt "misstag" och har fått gått ut i t,ex skolor för att prata om det som hänt. Jag tror att detta var ett bra initiativ. "Det är en tragisk händelse som vi ser allvarligt på för alla inblandade parter", säger Per Nilsson, vd i klubben. De anordnade även ett seminarium på sin arena där de diskuterade vad klubben kunde göra i frågan om våld emot kvinnor. Hatten av för MFF! Spelaren ifråga har även gått ut i media och erkänt sitt brott samt berätta hur ångerfull han är. Sjävklart läker dessa ord inte såren i flickans själ men jag tror ändå att det hjälper henne på traven med sin bearbetning. Dock tycker jag att mffs dåvarande tränare gör ett uttalande som än en gång bevisar att prestation går för allt.
Att vara spelare i en klubb är ett jobb, att bli uttagen i landslaget är ett privilegium. En ära!
I ett landslag skall förebilder för både tjejer och killar spela. Där skall personer som klarar av att bära denna krona vara. Ett landslag är det "finaste" vi har inom idrotten.
När Tre kronor hamnade i blåsväder 2005 valde de att stänga av de tre spelarna i 1,5 år. TROTS att de blev friade i rätten.
Efter att ha läst lite om händelserna får jag bilden av att den " gruppvåldtäkt" som spelarna anklagades för inte var orsaken till avstängning. För mig låter det snarare som att den faktor att spelarna lämnat hotellet och festat var grunden till detta beslut. Än en gång går hockeyn före tjejens trasiga själ. Helt obegripligt i min värld?
Aftonbladet valde att placera denna händelse på 4:e plats 00:talets största svenska skandaler .
Efter 1, fotbollsvåldet. 2, obol-härvand. 3, kokainskandslen i Göteborg 2006.
Självklart är alla dessa ämnen en problematik men i min värld är en människa värd mer samt vikten av att vara en förebild för andra betydligt mycket viktigare.
Förra veckan berättade Mos Hjelmer att hon är gravid med sitt första barn. (Stort grattis!) Då väljer SOK att ta tillbaka sitt stöd, där ordföranden Stefan Lindeberg tycker att kritiken är orättvis. Vad som är orättvist är deras beslut. Skall de straffa henne för att hon har blivit med barn? Så länge hon inte kan dra in pengar till föreningen ses hon som en börda. Hade en vanlig arbetsplats valt att sparka en gravid kvinna hade det blivit ett jävla liv. Är det meningen att man inte skall få leva ett normalt liv även om man väljer en idrott som yrke?
En jävla tur att män inte kan bli gravida då.
Svenska centralbyrån har gjort en enkätundersökning av utnyttjandet av barn och ungdomar inom olika idrotter. Svaren är skrämmande. Av de som svarade (477st) hade 26 st utsatts för utnyttjande eller trakasserier. 70% av dessa var tjejer. För det första skall svarat vara att INGEN hade blivit utsatt överhuvudjävlataget. Men att tjejer har en större risk att bli offer för detta bevisar att kvinnor är lite "mindre" värda inom idrotten.
Idrotten är det stället där sexism och könsdiskriminering är mest tillåtet. Ändå är idrotten vår största och viktigaste folksamling. Där "uppfostrats" pojkar och flickor. Dem har med andra ord otroliga fördelar med att förmedla tydliga budskap om rätt och fel. Ändå är det där det brister mest.
Kvinnliga idrottare kallas för flator, okvinnliga och får alltid stångas med att faktiskt bekräfta att de också gör sitt bästa. Jag kan hålla med om att det är "roligare" att se på idrott som utförs av män. Tempot är liksom annorlunda. Men det innebär inte att de är mindre värda och att deras insatser inte skall belönas på samma sätt som männens.
Där kommer vi in på frågan om den förbannade bli som Anders Svensson fick. Lång historia kort: han fick en bli på fotbollsgalan för flest antal spelade landskamper. Therese Sjögran blev inte ens nämnd. Är detta Sverige 2013? Hur i helvete skall svff kunna uppmuntra tjejer till att satsa på sin fotboll om detta är uppskattningen de får? Sen snacket om att de minsann inte hade glömt bort henne och att hon skall få samma uppskattning som Anders Svensson, hur då? Skall det anordnas en ny fotbollsgala bara för henne där lika många är på plats och tittar?
Hade de erkänt sitt horribla misstag och stått för det hade man (kanske) kunnat acceptera det, men nu är det bara en ytterligare pinsamhet från svff sida.
Det mest tragiska i detta är att Anders Svensson blir ifrågasatt och hamnar i blåsväder pga att svff gjort fel. Fokuset borde väl vara att hylla honom, nu måste han istället försvara varför han gjort sig förtjänt av bilen.
Och så kommer vi till den där "cykeln-på-köpet-uttalande". Zlatan Zlatan Zlatan, hur tänkte du nu? Jag kan uppskatta Z's ärlighet i många frågor. Men i denna tycker jag att han kastade sten i glashus. Jag kan absolut förstå att det är stort skillnad på att bli jämförd med de stora spelarna i världen och sen komma hem till lilla Sverige och jämföras med våra kvinnliga spelar. Men att säga att man får skämmas och att det är ett skämt var jubelidiotiskt.
Han är en kung i alla barnens och ungdomars ögon. Skall han då uttala sig på detta sätt? Det är ändå han som är ansiktet utåt inom fotbollen.
Har läst hans bok om hur hans uppväxt varit, han om någon borde väl veta hur det är att få kriga för det man drömmer om? Han borde väl hylla våra svenska spelare oavsett kön som krigar sig blodiga för att prestera, lixom han själv fått gjort?
Den 18 december infördes en ny lag (SFS2013:852) där ideella föreningar har rätt att kräva ut ett begränsat registerutdrag från polisen för personer som skall arbeta med ungdomar. En vecka tidigare tog Erik Haméren ut en spelare som just denna lag sätter sig emot. En dryg månad innan tog han ut nr spelare som är dömd för misshandel mot sin före detta fru. Två kontroversiella uttagningar på kort tid.
När elitfotbollen dessutom dras med problem som läktarvåld, trakasserier av spelare, ledare och domare blir det svårt att förstå deras tankesätt. Med den nya lagstiftningen som förmodligen inte skulle låta dessa spelare få arbeta inom idrotten ters sig uttagningarna ännu konstigare.
Genom att ta ställning och införskaffa klara riktlinjer vad som gäller för att få spela i de olika landslagen har svff en klockren chans visa ungdomar, spelare, sponsorer etc vad de står för. I dags läget är det enbart en tafatt grupp tomtar som sitter och skall leda vår största folkkärlek.
Jag hoppas att efter denna lagstiftning kommer förbundet ta fram klara riktlinjer för vad som krävs av det spelare som skall representera vårt land, bemästra roller som stora förebilder. Gör dem inte det NU så riskerar det att förlora all respekt för allt som kallas fotboll.
Jag har sjävklart djupare åsikter i detta ämne men för att kortfattat beskriva min åsikt så anser jag att fotbollsförbundet är en grupp med ynkryggar, att alla är vädra en andra chans om man gjort sig förtjänt av den, att idrotten ser ner på kvinnor, att kvinnor är mindre värda en prestation, att de anklagade får en klapp i ryggen och ett "gå vidare" medan offren blir lämnade ensamma, att kvinnor (under ytan) inte borde idrotta. Och hur man än vänder och vrider på det så är alla debatter enbart svff fel.
De varken står upp för sina värderingar ( har de ens några? ), ställer sig bakom sina belslut, skyddar sina spelare för mediacirkusen eller höjer frågan om våld mot kvinnor.
Hade vissa händelser som inträffar i hemmet skett på plan hade det blivit rött kort och förmodligen en längre avstängning.
Vi lever i Sverige 2013 där kvinnoproblemen kvarstår. Min önskan inför 2014 är att tjejer, kvinnor och damer får sin röst hörd, blir uppskattade och fortsättningsvis har rösträtt!
(Jag ber om ursäkt för diverse stavfel och osammanhängande texter då denna text skrivits under de tillfällen jag fått tid över, och saken gör det inte lättare att den publiceras från min mobil).
Tack och gott nytt år!
- Posted using BlogPress from my iPhone
