My ~Amor Vincit Omnia~

Ett leende!

2012-02-07T01:46:00.001+01:00

"Just because I'm nice to you dosen't mean I like you. It just means I'm not rude!"

Citatet är klockrent och stämmer så väl in på mitt liv.
I vissa fall eller rättare sagt av vissa har jag fått höra att jag är flörtig och falsk.
Inget av påståendena stämmer in på mig.
När jag träffar människor jag inte känner är jag trevlig och glad. När jag träffar folk jag inte sett på länge blir jag precis så glad som jag visar.
Av folk som känner mig brukar jag få höra att jag har en enorm energi och är för ödmjuk. Hur man nu kan vara för ödmjuk?

Jag bryr mig om andra, jag är trevlig emot alla som inte gjort mig illa och jag är kanske överdrivet pratglad. Vilket jag alltid varit och förhoppningsvis alltid kommer vara. Så länge ingen skall lyckas trycka ner mig igen.

Hur man kan bli falsk av att vara artig eller hur man kan bli flörtig av att vara pratglad för jag inte ihop.

Men en sak är säker, jag tänker inte ändra på mig för att bittra människor som jag inte känner har åsikter om mig.
Idag fick jag höra att jag inte får ändra på mig för jag är perfekt som den jag är.
Dem orden värdesätter jag!

Jag är blyg, har svårt för att ta för mig och har urusel självkänsla och självförtroende. Men för att jag ändå lyckas vara glad och positivt till det jag har så är jag fan inte falsk.

För att jag är pratglad mot killar vilket uppfattas som flörtigt är för att det är dom som "vågar" prata med mig. De få tjejer som kommit fram till mig har jag bemött på precis samma sätt, betyder det då att jag är flata?(Har absolut ingenting emot homosexuella och längtar efter QX galan på fredag 21:30!)
Några tjejer som kommit fram har till och med gått ifrån mig och sagt " Du är verkligen inte dryg som folk säger!". Dessa människor ser jag upp till, inte för det dom säger utan för att dom vågar ge andra en chans utan att lyssna på lösa rykten på stan.

Så sluta vara så förbannat bittra pga hur tråkiga ni själva egentligen är, lägg er energi på att vara lite mer positiva till era medmänniskor och sluta gnälla på dom som ni inte känner!
Då skall ni se att ni oxå klassas som flörtiga och falska av sådana som "er"!

Natt!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Sol, snö och lek!

2012-02-06T16:00:00.001+01:00

Man blir som ett barn på nytt när snön faller. Jag tjatar på barnen att vi skall ut och leka i snön, bygga gubbar, grottor, göra änglar och åka i backen.
Båda kollar på mig och suckar "Meeeen mamma vi har ju redan varit ute en gång?!".
Ja och nu är vi varma igen så då går vi ute och leker lite till svarar jag med iver i rösten.
Väl ute älskar dom det lika mycket som jag såklart.

Dock skall det läggas till att det är ett jäkla träningspass att vara med barnen i backen själv.
Kände mig som Hulken när vi var ute, nu som en kokt spagetti som är öm überalles.

Girls!

2012-02-06T02:12:00.001+01:00

Too many girls wants attention, but not enough wants respect!

Think about yourself!

Superbowl XLVI

2012-02-06T01:27:00.001+01:00

Sitter i soffan och kollar på något som kan vara det mäktigaste inom idrott. Superbowl finalen!
Dom har ju det bästa ifrån fotbollen, hockeyn och handbollen.
Där kan vi snacka pondus.
För övrigt tror jag att jag hade varit en ypperlig QB.

Nu håller vi det här Gigants!
För övrigt så älskar jag "

svengelskan" som snackas i studion och att TV10 behöll de amerikanskan kommentatorerna.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Stockhoklms stadsmission

2012-02-05T14:45:00.003+01:00

Om du inte vet vad du skall hitta på till din älskade i alla hjärtansdagpresent så gå in här och köp ett smycke hos stockholms stadsmisson. Smycket nyckelbarn gör skillnad för barn och unga som lever i utsatthet och fattigdom i Sverige.

All vinst från försäljningen går till Stockholms stadsmissions arbete med barn och unga.

Det är designat av LA Sthlm och är helt i liver. Du kan välja att köpa med en armlänk, halskedja eller bara hänget.

Jag har under den senaste månaden börjat arbeta ideellt hos Birkagården här i Visby. Det är ett härbärge för utsatta där det får mat, fika, rena kläder, möjlighet att sköta sin hyggien och sova i en säng under natten. Det är bland det bästa jag någonsin gjort och jag kommer aldrig sluta med detta.
Jag har aldrig levt i någon bubbla om att uteliggare, fattigdom osv inte existerar, men det här får en att öppna upp ögonen ytterligare för hur samhället ser ut.
Med detta arbete förgyller jag både min och deras liv och vardag.
Sen kan vi inte glömma att man påverkas enormt av människors berättelser, visst har jag gråtit när jag åkt där ifrån och varje dag funderar jag på vad mer jag kan göra för att hjälpa de utsatta utan pengar.

Testa ni också, det skadar inte.

Ett nytt underbart mail.

2012-02-04T16:48:00.001+01:00

Jag har sagt det många gånger och jag måste säga det igen.
Jag har utan tvekan världens i särklass bästa läsare. Ni ger mig så mycket styrka och energi, skratt och gråt.
Nu har jag fått ett sånt där extra speciellt mail igen.
Jag kan inte beskriva med ord min tacksamhet och samtidigt få lite skuldkänslor.
Men du har sagt åt mig bestämt att jag inte får göra det till någon stor grej så utåt skall jag låta bli. Men inom mig sprudlar jag.

"Du kommer i nästa vecka få ett paket från posten innehållande något du visat på din blog. För mig är det ett sätt att visa uppskattning för att det du skriver om i bloggen och faktiskt för härliga diskussioner om beteenden bland människor. Det är också ett sätt för mig att inte bara via ord peppa dig utan också få chansen att ge dig energi! Det du och barnen varit med om är oförlåtligt och jag kan bara konstatera att ni är värda så mycket bättre! Och tro mig, efter regn kommer solsken!

Ledtråd: strl S"

Tusen tack underbara du!

Utelek.

2012-02-04T15:18:00.001+01:00

Snön ligger vit på taken, endas barnen är vakna.
Snön kan vara världens bästa leksak.
Barnen älskar det, är ute från morgon till kväll. Får frisk luft och massor med motion. Jag önskar jag var lite piggare så jag orkade gå till backen men idag fick vi nöja oss med lek på gården och i snöhögarna i närheten.

För övrigt så vägrar min mobil "snurra runt" så idag jobbar vi upp och ner.

Svimmade.

2012-02-04T01:02:00.001+01:00

En av mina absolut största mardrömmar inträffade idag.
Jag var själv med mina underbara barn och svimmade.
Vaknade dock upp av att Leia stod och skrek på mig (arg för att inte svarade henne och inte rädd/ledsen).
Kravlade mig in på toaletten, blev hängande över toastolen medans
min prinsessa hämtade min mobil.
Leo satt helt oberörd och kollade på tv som tur var.
Fick tag på mamma och hon var hemma snabbt som vinden.
Min dag har spenderats isolerad i rummet mestadels sovande.
Vet inte om det är magsjuka som spökar men har iaf petat i mig lite ikväll och båda barnen har somnat vid mig i soffan.
Vi sover vid mamma och pappa i natt för att inte riskera något.
Pappa är hemkommen ifrån sjukhuset idag efter sin operation så min kära lilla mamma kämpar med "fyra" barn just nu.
Min stora förebild helt enkelt!
Nu sover alla och eftersom jag missbrukat Cola (som jag aldrig dricker annars, dricker inget med koffein) och har sovit nästan hel dagen så är jag inte trött.
Kroppen är trött men huvudet relativt piggt.

Jag har alltid varit rädd för att det skall hända mig något när jag är själv med barnen vilket jag varit mycket och är jämt nu.
Men dom klarade det bra och jag vaknade till igen och fick tag på mamma. Det gick med andra ord så bra det bara kunde gå.
Jag har haft lätt för att svimma innan, när jag bodde i Solna gick det så långt att jag fick söka för det. Dom konstaterade utmattning och lågt blodtryck. I Helsingborg höll det på att hända när jag var med barnen själv på IKEA, jag kände hur jag blev illamående och helt kallsvettig. En kvinna fick syn på det och la mig ner med fötterna i högläge. Hon var sjuksköterska och såg första tecknet tack och lov. Barnen förstod nog inte vad som hände den gången heller.

Skall till läkaren nästa vecka som skall ta massa prover på varför jag mår som jag gör och varför mitt tidigare tjocka hår ramlar av mig.

Min duktiga lilla tjej som hjälpte sin mamma idag!

Andar.

2012-02-03T01:21:00.001+01:00

Äntligen har jag krupit ner i sängen, släkt alla lampor och lagt mig bekvämt.
Vad tror ni händer?
Jo min kära avlidna bror tänder glatt lampan i fönstret och tycker tydligen jag skall behöva gå upp igen.
Inte okej Benny!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Frisören!

2012-02-03T00:42:00.001+01:00

Igår var jag vid frisören för första gången sedan jag flyttade till Helsingborg. Inget jag varken har råd eller tid att unna mig. Men som tur är har jag världen bästa mamma som gav mig en liten ensamstund där jag fick rå om mig själv.

Idag var det barnens tur, dock klippte underbara Gunilla dom. Vill inte ta med min huliganunge till frisören eftersom hon omöjligt kan sitta still i mer än 2 min, om hon inte ser på film eller spelar spel.

Just nu visar termometern -16 grader och jag älskar det.
Det knastrar under skorna när man går och gnistart över allt i all snö.
Nu saknar jag bara vår öppna spis och en varm famn att krypa in i. Men jag och barnen tänder massa ljus och kryper ner under mitt stora täcke vilket är MINST lika bra.
Leo hade svårt att somna ikväll så kl 22 tog vi fram räkneboken och började räkna lite matte. Här skulle det tröttas ut minsann.

Alla tycker alltid att sina barn är dom bästa, men mina är något alldeles extra:)

- Posted using BlogPress from my iPhone

2012-02-02T01:04:00.001+01:00

I believe that everything is happend for a reason, but the thing is I just wish a knew what the reason was.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Sjukatuga!

2012-02-01T23:13:00.001+01:00

Så länge Alvedon finna i kroppen är det full fart, när det går ur försvinner även all energi. Då bäddar vi ner oss framför en film tills nästa uppåttapp slår in.

Nu sover dom och jag sitter i soffan och snorar framför "House".
Har ni någon gång haft känslan av att ni har snor i ögonen?
Typ så känns det just nu!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Fotbollen är en farlig sport utanför plan.

2012-02-01T22:59:00.002+01:00

Ja va fan säger man?
Fotbollen är en farlig sport utanför planen.
Egypten är väl ett praktexemplar på läktarvåld och brits på respekt för andra människor.
Minst 73 st är döda och över 1000 st skadade efter en match där.
En av sportbladets artiklar hittar när här.
Det är bara så tragiskt så jag finner inga ord för det som inträffat.
Skänker en tanke till anhöriga och hoppas att Egypten och resten av världen kanske fått sig en tankeställare NU.

Kan Dee

2012-02-01T10:49:00.001+01:00

Jag älskar Kan Dees kläder och tygväskor.
Nästa gång jag skall unna mig något blir det detta linne och t-shirten med samma tryck.

Här hemma fortsätter sjukstugan. Än så länge är dock Leo pigg, eftersom vi sov vid mamma idag så kunde jag köra honom till dagis.
Väl där möts man av en skylt med texten "Maginfluensan har nu kommit till oss!".
Jag ville bara smita ut med Leo igen innan någon upptäckt att vi kom.
Men han behövde få leka av sig lite nu när mamma är trött och Syrran är sjuk.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Träningen!

2012-02-01T00:20:00.003+01:00

Livet är en berg- och dalbana, så är det bara och det gäller att gilla läget.
Det som har blivit lidande denna gång är min träning, jag vågar inte träna så mycket som jag vill eftersom det är min enda drog.
Jag är livrädd för att rasa i vikt igen, jag har äntligen lyckats gått upp det jag rasade ner i våras.
Jag kan inte påstå att jag trivs med min kropp men jag måste väga runt denna vikt för att orka med allt.
När jag inte har barnen så äter jag inte lagad mat, jag kom på att jag inte handlat en gång under den veckan dom var i Holland. Jag har ingen aning om vad jag levde på mer än frukt och mackor?
Jag är fullt medveten om hur farligt och dumt det är, just därför skriver jag om det.
När jag öppnar mig här så har jag något jag måste "bevisa" för er och mig själv.
Träningen har alltid varit min frizon och just nu har jag ingen.
Jag mediterar nästan varje kväll, lyssnar på mina melodier och andas in mina rökelser.
Det gör mig lite lugnare men jag får inte samma lugn som av träningen.
Jag blir trött av att inte träna, men som ensam är det svin svårt att få ihop barnen, maten, läggning och träning.

Herregud va trött jag är känner jag nu.
Jag vill få fram så mycket mer men får inte ut mig något vettigt mer än massa ordbajsande.
Leia är sjuk så vi har knappt sovit i natt och besökt läkaren idag.
Inatt sover vi hos mor så vi kan ta ett barn var och så jag får möjlighet att skjutsa Leo till dagis imorgon.
Konsten att vara ensamstående, det är ett jävla puzzel att få ihop alla bitar.

Jag måste sova NU, återgår till det här med träning, vikt och ångest en annan dag.

Vänner!

2012-01-31T01:34:00.001+01:00

Underbara människor förgyller min vardag!

Take me away!

2012-01-31T01:02:00.001+01:00

Jag vill komma bort, bort till en plats där mitt inre lugn kommer fram. En plats där jag kan tänka klart och bara sätta mig ner för att skriva om allt jag bär på.
Om hat, kärlek, besvikelse och lycka. Livet helt enkelt.
Där skall jag inte vända blad längre, där skall jag stänga boken och börja om på en ny.

"No need for revenge. Those who hurt you will eventually screw themselves up. And if you're lucky, God will let you watch!"

Äntligen!

2012-01-29T22:58:00.001+01:00

Nu är allt som vanligt igen.
Hämtade mina underbara diamanter på flygplatsen ikväll och lyckan var total.
Har aldrig mått så bra och varit så lycklig som jag var då.
Nu ligger dom och sover på varsin sida om mig och deras tunga andetag är som den ljuvligaste musik.
Det är varmt, det är trångt och det är total kärlek!
Älskade små liv!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Lilla Sam!

2012-01-27T17:06:00.001+01:00

Eftersom mina älskade barn är i Holland så passar jag på att gosa med Freja och lilla Sam.

Underbara små barn!

Kom hem.

2012-01-27T01:57:00.001+01:00

Kom hem nu, mamma längtar ihjäl sig efter era skratt, skrik, pussar och underbara dofter.
Älskar er mest mina underbara diamanter.
Jag vill att sängen skall vara full av armar och ben, jag vill springa fram och tillbaka mellan mitt och deras rum hela natten.
Helt plötsligt inser man hur värt det är alla sömnlösa nätter bara för att få ha dom nära.
Snart snart snart har jag dom vid min sida igen.

Mail!

2012-01-27T01:13:00.003+01:00

Jag vet inte hur många gånger jag har tackat alla er för era underbara mail ni skickar och allt gulligt ni skriver på min tweeter.
Igår fick jag ett långt mail som berörde mig enormt och som fick mig väldigt generad.
Idag fick jag ett nytt, det var två mening som träffade så rätt så jag fällde en tår pga att jag blev så otroligt rörd.

"Härligt att det finns dom som utstrålar så mycket värme och kärlek som du göra...
Världen vore en mycket behagligare plats som det fanns fler av dig.:)"

Detta fick jag ifrån en ny bloggläsare, han hade precis hittat in här vilket jag är glad över.
Så mina ord till dig är, tänk om det fanns fler som dig. Som kan ge andra beröm, komplimanger och göra en hel dag för någon. Det är beundras värt om något.

Ni är underbara!
Puss och god natt!

Hjärta fullt av stygn!

2012-01-25T02:00:00.000+01:00

Jag sa till alla barnen: "Mamma är här.
Hon ska hjälpa och försvara alla dagar som är," oh-oh
Men det blev varannan vecka sedan tusen dygn
Så jag, jag har hjärtat fullt av stygn

Det händer att dom ringer och vill komma hit
Jag får gömma mina känslor och resonera en bit, oh-oh
För det blev varannan vecka sedan tusen dygn
Så jag, jag har hjärtat fullt av stygn

Ja, jag har dom varannan vecka sedan tusen dygn
Så jag, jag har hjärtat fullt av stygn
Så jag, jag har hjärtat fullt av stygn

Här är vi då tillsammans: kvinna och man
Vi kan tråckla våra revor så gott som vi kan,
Så om du ville vela några enkla dygn
Med nån som har hjärtat fullt av stygn

Jag försöker vara ärlig
Om det nu går
Och jag bär dom som en krona
Varje stygn, varje sår,
Så om du ville dela några enkla dygn
Här är jag med hjärtat fyllt av stygn"

Sofias änglar.

2012-01-24T01:36:00.002+01:00

Eftersom jag missade första avsnittet av Sofias änglar så har jag suttit uppe och sett det i natt.
Tårarna rinner ännu och jag kan inte riktigt finna ord för programmet.
Jag har fått bevisat för mig att änglar finns på riktigt, och med det syftar jag till största del på Göran som var först på plats vid olika och deras otroliga grannar som har byggt en hel väl till Johan för att han skall kunna ta sin vanliga promenad med rullstolen.
Efter programmet gick jag in för att kolla hur det hade gått för Johans och hans underbara fru samt barn.
Och där fick jag det bevisat igen, får människor med svåra problem hjälp, stöd och glädjen dom behöver i livet så kan under inträffa och mirakel ske.
Detta har hänt Johan, han satt upp med bra hållning, har pratade, skämtade och utstrålade en riktig vinnarskalle.

Ibland tänker jag på att jag kunde varit där hans fru var, vi hade änglavakt och hamnade aldrig i situationen vilket jag är otroligt tacksam för.
Tankarna går i spår med hur mitt liv hade sett ut idag om det näst värsta som kunde hända faktiskt hände.
Jag vill inte ens tänka tanken och är glad att han kan springa runt och leka med sina barn.

Vad gnäller vi om, vi som egentligen har det hur bra som helst?
Hur kan det vara så att dom som faktiskt har det sådär förbannat jävla skit tungt inte gnäller utan bara kämpar på och ser allt ifrån den ljusa sidan?
Dom har varit är, där när man inser hur kort och skört livet är så dom värderar allting annorlunda.
Jag önskar att alla hade tänkt i samma banor.

Nu skall jag krypa ner i sängen och faktiskt njuta av det jag har!
Natt natt.

Fredagsmys på en måndag.

2012-01-23T22:56:00.002+01:00

Inga konstigheter, här finns det inga helgmys eller speciella dagar. Här tar vi livet som det kommer och tar vara på alla tillfällen vi har.
Ikväll blev det middag med Älsk, Alfapet spel och äcklig efterrätt framför "Mammor och minimodeller".
VARNING!
Köp INTE den färdiga Pannacottan, den smakar skit. En blandning av klumpig vaniljyoghurt och gammal välling.

Äntligen har det dragit igång igen, Kvällsöppet.
Jag älskar Lasse Anrells kommentarer och åsikter, med andra ord är jag överlycklig att han är där som gäst ikväll.
Tyckte även jag såg Texas, stämmer det?

Nu måste jag hänga med i debatten här, återkommer säkert med åsikter efter programmet.

Du kan aldrig bli en nr 1.

2012-01-23T22:52:00.001+01:00

Tomt.

2012-01-23T12:48:00.002+01:00

Igår flög mina små diamanter till sin far i Holland för första gången så tystnaden har aldrig ekat mer.
Innan vi åkte till flygplasten var det hysteriska gråt och slag som flög i luften, hålla om pussa och bara vara nära lugnade honom så all frustration övergick i nyfikenhet.
Väl på flygplatsen gick det hur bra som helst så jag gjorde processen kort för dom och gjorde att "dagis lämnade".
Pratade med dom om hastigast igårkväll och allt hade gått bra, varför skall jag då oroa mig?
Jag är otroligt glad för att detta äntligen har blivit av och jag hoppas på bättre resultat än sist dom var hos sin pappa.
Om en vecka kommer dom hem igen så den här veckan skall jag ägna åt träning, sova, söka jobb och bara vara My.

Igårkväll var O på besök och vi spelade spel och bara hängde.
Ikväll skall jag ha maten klar tills Älsk slutar och efter det blir det väl bara häng i soffan.

Nej nu skall jag springa iväg till gymmet.

Barncancerfonden !!!

2012-01-20T10:50:00.002+01:00

Jag vill påminna ALLA att befinna sig i Visby Ishall kl 19 ikväll.
För varje person som kommer så skänker sponsorerna en summa till barncancerfonden.
Med andra ord är det gratis inträde med du kan skänka pengar på plats.
Det enda du egentligen behöver göra är att befinna dig där.
Gör skillnad, gör något!
Vi ses där.

From Soldier to Soldier.

2012-01-20T09:55:00.003+01:00

En av mina presenter jag fick igår var något som jag önskat mig ända sedan min mamma fick in det på sitt jobb.
Ett armband ifrån Aagaard som heter From Soldier to Soldier.

Idén till smycket "From Soldier to Soldier" fick smyckedesigner Claus Scheelke när en bekant, Stefan Hylleborg, kom hem från sitt uppdrag som soldat, med ett handgjort armband som gjorts i tjänsten till förmån för en förolyckad soldat.
Armbandet var flätat av fallskärmslina och hade ett lås som bestod av en uniformsknapp.
Claus Scheelke blev tagen av historien och bad om att - tillsammans med Aagaard - få lov att utveckla idén och sätta smycket i produktion. Det flätade armbandet är fortfarande gjort av riktig fallskärmslina med lås i silver eller guld.

Stöd till soldater och deras anhöriga
Varje gång du köper ett "From Soldier to Soldier"-smycke skänker Aagaard 100 SEK till förbundet Fredsbaskrarna - Sverige.
Fredsbaskrarna ger stöd till soldater som skadats i tjänsten samt till deras anhöriga.
Fredskaskrarna är en ideell partipolitisk oberoende intresseorganisation för veteransoldater.

Läs mer på fredsbaskrarnas hemsida.

Det flätade armbandet finns med fallskärmslina i färgerna brun, grön, svart, sand, grå, marin och camouflage.
Låsen till herrmodellen finns i silver. Hjärtlåsen till dammodellen finns i silver eller förgyllt silver med briljanter.

Återförsäljarna på Gotland är Dick´s Guld och Silver, telefon 0498-25 67 68 precis utanför Österport.

Sen finns det alltid en baksida med allting.

Önskelista.

2012-01-18T23:12:00.004+01:00

Om en halvtimma fyller jag år, frågan har kommit upp väldigt mycket den sista tiden.
-Vad önskar du dig?

Min önskelista innehåller tre saker.

1, Ett jobb.
2, Ett boende.
3, Fungerade relation med barnens far angående dom.

Alla tre saker känns omöjliga att lyckas med, men det handlade ju om att önska sig något!

Jag har allt jag kan önska mig annars, underbara barn, en underbar familj, underbara vänner och alla har en god hälsa.

Ett gott skratt förlänger livet, jag dör aldrig.

2012-01-18T22:18:00.001+01:00

Änglar och perfekta människor finns dom?

2012-01-18T20:51:00.004+01:00

En skrämmande artikel i aftonbladet idag. Läs här.
Om att pappor skadar sina barn genom att vara sig själva?
Skall man skratta eller gråta?
Jag tror verkligen inte att det är en fråga om vilket kön man har utan enbart om personlighet och från individ till individ.
Det enda jag kan köpa och har hört mycket om innan är att barnen har en grundtrygghet hos mamman eftersom det blir ett speciellt band.
Barnet har legat i mammans mage i 9 månader (om det går som det ska), har hört mammans röst och har redan ett starkt band vid födseln.
Om pappan sedan finns där och bidrar med trygghet och kärlek under de första åren så tror jag absolut inte att barn känner sig mindre trygga med sin far.
Sen tror jag att det är jätteviktigt att pappan utnyttjar sin pappaledighet för att få just det starka banden med sina barn, men även för att se hur det är att vara hemma hela dagarna med barnen.
De pappor jag har pratat med som varit pappalediga har själva sagt att det varit det bästa dom gjort men samtidigt har dom varit helt slut efter en dag.
Ifrån dessa pappa tror jag inte kommentaren kommer "...du gör ju iaf inget på dagarna!". Dom vet bättre idag.
"Män förstår inte hur sköra barn är. De rycker axlar ur led. De låter barnens huvud hänga och slänga så att de får skador på blodkärlen i hjärnan."
Jag förstår inte ens hur hon/dom kan säga så, varför skulle pappor av någon anledning inte förstå hur sköra barn är?
Det har väl också enbart med personlighet att göra.
Hur många mammor finns det inte som är alkoholister eller tablettmissbrukare, skulle det på något sätt vara bättre för barnen?
Det finns så många bra pappor ute i världen, som är lika bra om inte tom bättre än mamman.
Detta är inte en fråga om kön, detta är enbart en fråga om personlighet.
Det finns båda mammor och pappor som sätter karriären först, som är otrogna, misshandlar, sviker och prioriterar fel.
Frågan är otroligt viktig, min långt ifrån så svart och vit som hon vill få det att låta.

Sitter just nu och kollar på "Den hemliga miljonären", jag älskar alla dessa program och i pausen fick jag se att "Sofies Änglar" drar igång snart igen.
Tänk att folk måste få sig en sån otrolig tankeställare för att förstår att andra människor behöver hjälp och trygghet.
"Det finns ingen människa som klara sig utan jobb, inte pengarna utan sysselsättningen", säger drogfria Kjelle.
Det kan jag stryka under med 100 gånger om.
Folk som har/har haft dessa problem på denna nivån vet vad livet handlar om, vad som är värt något.
Om dom håller sig drogfria så tvivlar jag inte en sekund på att dem skulle vara en dålig pappa. Jag tror att dom värdesätter allt dom har 100 ggr mer än "oss andra".
Varför är vi så?
Varför måste man förlora det man har eller hamna i en "nära döden situation" för att visa uppskattning?
Allt detta påminde mig om ett gammal inlägg jag skrivit om hur jag tänker och fungerar.
Det hittar ni här.
Googla det och se vad ni kan göra.
Man blir inte lyckligare för att man har dyra bilar och maffiga väskor.
Man blir lycklig när man ser andra lyckliga och man känner att ens existens är viktig.

Notebook!

2012-01-18T00:13:00.002+01:00

À real man stays faithful. They don't have time to look for other women, because they are too busy loving the one they have.

Ett mail.

2012-01-16T21:46:00.005+01:00

Idag fick jag ett mail av en kille som följer min blogg och är inne i sportbranchen.
Efter jag läst igenom detta så var den enda känsla jag fick upp, "äntligen någon som lyckades sätta ord på några av mina tankar och åsikter".
Sportvärlden skrämmer mig, jag har bara sett en liten liten del av den och det räckte gott och väl för att jag skulle bilda mig en obehaglig uppfattning.
Jag kan långt ifrån dra alla över en kam, jag har sett många underbara idrottare som prioriterar och respekterar sina familj eller flickvän som man skall göra. Dom har insett vad som är det viktiga i livet och har hittat en fungerande balans mellan livet och "nöjet".
Mycket tack vare sin uppfostran skulle jag tro.
För hur man än vänder och vrider på allt så är det ändå som liten man grundas och ens värderingar bildas.
Visst är det förbannat roligt att se på någon som utför sin sport i världsklass, men när man vänder på myntet så är det inte lika intressant längre. I vissa fall så är pengar och kändisskap mer värt än självrespekt och moral, man stannar som partner eller vän oavsett vilket svin man har att handskas med. Det spelar tyvärr ingen roll hur många barn, hur vacker fru eller hur bra dessa människor egentligen har det. Dom har blivit tränade som små att aldrig vara nöjda, att alltid kämpa för att synas. Deras sjuka behov av bekräftelse är inget dom mår bra av (tro mig, jag vet). När dom sen inser vad som gått förlorat så hade man det helt plötsligt ganska bra och den bekräftelse man fick var inte värd det. Men det går inte att lära en gammal hund sitta.
Oavsett hur många chanser dom får, oavsett vilken flickvän dom har så finns det inget slut. Detta avskyvärda beteende kommer följa med dom i graven och sen ner i ett svart hål som brinner (som Leo hade sagt).
Detta ämne skulle jag kunna skriva om tills mina fingertoppar blöder, så därför lämnar jag över till mailet jag fick och fått godkänt att publicera här.
Tack C.

"Läste precis artikeln som du hänvisade till i bloggen.
vill bara berätta att jag idag är tränare för ungdomar (födda 94-95) på elitnivå innan du läser min tolkning. Som jag ser det är det inte ett dugg konstigt att spelare på elitnivå idag har ett mänskligt avvikande beteende.
1. De har aldrig behövt tagit ett eget ansvar.
2. De får aldrig ett NEJ (Agenten dukar ju upp på silverfatet).
3. Från 13-14 år är allt utstakat och förutbestämt pga talangen.
4. De får alltid höra hur världen ligger för deras fötter och att de är "untoucheble"...
5. De är överbetalda snorungar!
Kolla bara i yttersta eliten, samma sak där. Wayne Rooney ligger med prostituerade när frun väntar parets barn, John Terry ligger med en fd lagkompis fru, Ryan Giggs har ett förhållande med sin svägerska i 8 år...Husses, Lijas och Tallinders natt på ett hotell i Sthlm där efter följden blev en kort avstängning från Tre Kronor nämndes i artikeln...fler fall kan rapporteras...tyvärr är det så att varken föreningar, klubbar eller förbunden vågar sätta stopp. Varför? Jo för att pengar styr deras verksamhet. Om de syns för mycket i media oavsett om de tar avstånd eller inte riskerar vi sponsorkontrakten. Vad blir följderna? jo en pressansvarig som beklagar i kort eller väljer att inte kommentera. Detta är tyvärr beviset på att elitidrotten idag styrs av pengar, makt och människor som är vana med att få minst det de vill ha.
De får lära sig att svara på frågor i media, utöva sin talang och att allt går att köpa för pengar! däremot viktigare saker som mänskliga rättigheter, empati och respekt är saker som försvinner ju fler siffror du får i lönespecen. Tråkigt men sant! Tydligt är att vissa klarar detta andra inte...de som klarar det är ofta de som säger att de vill utvecklas och de som inte klarar detta är de som säger se mig, jag är star! Detta är min tolkning! Hur ser du på detta ytliga fenomen? ;)

Just det där med att olika instanser som du säger sportchef, tränare, agent etc enkelt kan sopa allt under mattan och på en vecka är allt som vanligt, det är sjukt! Alla "curlar" bara för att det finns en chans att en dag kanske klubben, familjen, individen kan tjäna pengar på denna vad du kalla robot. :) Jag vet att jag inte borde tänka så här eftersom jag är i karusellen själv, dock slutade jag spela min hockey i förtid (är 29år) och hamnade istället i båset som tränare i min hemma klubb. Men jag har sett det varit på väg in i det och har min absolut bästa vän inne i cirkusen i ett elitserienlag. På något sätt tackar jag ändå min mor som gav mig styrka välja en annan inriktning, för jag vet inte om en fet lön väger upp att man är livegen? Jag lär hellre av livet, människan och framför allt har möjligheten till det FRIA valet! :)"

2012-01-14T23:03:00.001+01:00

Gladiatorerna.

2012-01-14T22:15:00.003+01:00

Min lilla sjukling.

Vilken nostalgi, Gladiatorerna på tv igen.
Kommer ihåg när jag var lite och satt och kollade på det hemma i soffan, lika uppspärrade ögon som då hade jag ikväll.
Jag älskar det programmet och jag har absolut ingen aning om varför.
Som min kära vän skrev, Synd att man är för vältränad för att vara med i programmet bara.
Idag tränade jag för första gången på jag vet inte när och min fot ville verkligen inte lika mycket som jag.
När passet var slut och jag trodde att jag var nära att dö kom en underbar bloggläsare fram till mig, klappade mig på axeln och sa några ord som berörde mig enormt.
Jag är så otroligt tacksam för att jag har alla er och ert enorma stöd.
För övrigt så blev jag tipsad om en fruktansvärt bra artikel som dom tyckte jag skulle läsa, sagt och gjort.
Här har ni den.Nu blir det ett glas vitt och en film.
Leia är sjuk och jag hoppas för allt i världen att hon är frisk tills imorgon när pappan och hans flickvän kommer på besök över dagen.

Hoppas ni har en underbar lördagkväll.

Ditt beslut.

2012-01-14T01:28:00.006+01:00

A relationship withouttrust is like a car without gas.
You can stay in it as long as you want but it won´t go anywhere.
Jag gjorde mitt val, ett val jag aldrig kommer ångra.
Lyssna på ditt inre och se vad du egentligen vill få ut av ditt liv.
Lev livet som du vill, inte som du borde.

Lite mer Sleepy Hollow och sen sängen.
Jag hoppas fredag den trettonde inte har ställt till med för mycket skit runt om i Sverige.
Natt natt.

Fredag den 13 it is.

2012-01-13T00:56:00.003+01:00

"Running away from your problems is a race you´ll never win!"

Oavsett vad så kommer sanningen och alla känslor alltid ifatt oss även om vi springer ifrån dem så fort vi kan just nu.
Om vi inte stannar upp och kollar i backspegeln nu så kommer vi så småningom mötas av ett berg vi förmodligen aldrig kan besegra.
Att samla problem på hög i ett fack som man gömmer undan allra längst bak i hjärnan är som rena självmordet.
När karriären är över, din trygghet lämnat dig eller du får en nära dödenupplevelse (vad vet jag). Då kommer allt det vi förträngt och tryckt undan upp till ytan som en jävla kanonkula i 300 blås och vi vet inte vart eller hur vi skall börja att sortera bland all skit vi samlat på.
Samlar man på skit hemma? Nej man använder och slänger, gör samma ska med problem. Red ut och släng bort det. Det gynnar dig själv och alla andra som är inblandade.

Vi kan springa på bäst fan vi vill i vårt hamsterhjul med tunnelseende, men en dag faller vi oavsett vem vi är. Kanske inte imorgon, kanske inte om 10 år men en dag.
Man kan inte köpa lycka eller hälsa. Det är något man jobbar sig till med medmänsklighet och träning.

Förövrigt är det fredag den trettonde idag och barnen sover ännu i sina sängar utan att ha vaknat en gång. Fredag den trettonde har alltid varit min tur/lyckodag.
Imorgon står det bullbak på schemat här hemma, vem vet alla kanske bränns Fredag den trettonde skall ju ändå förknippas med otur.

Love.

New tattoo.

2012-01-13T00:46:00.003+01:00

Alla mina tatueringar symboliserar mig och min familj på ett eller annat sätt.
Den här gången var den enbart tillägnad mina underbara föräldrar.

Hade inte stått upp idag utom dom.

Dom har hjälpt mig igenom det här året med boende, pengar, mat, barnvakt och massa kärlek.

En tatuering var precis rätt sätt att hylla dom på enligt mig.

Jag bär nu alltid med mig dom synligt.

Skissen.
Konturerna.
Skuggning.
Färg och klar.

Hjärtat fullt av stygn.

2012-01-12T13:41:00.001+01:00

Svart eller vitt?

2012-01-12T00:33:00.000+01:00

Att allt alltid skall vara så förbannat svart eller vitt i många situationer. Allt eller inget, fullt eller tomt, öppet eller stängt!
Vi är kallade landet lagom och mittemellan men ändå fungerar vi inte så i vardagen.
Det finns inget lagom, inget som är lagom bra tex. För det kan alltid vara lite bättre, livet dyrare och lite mer originellt
Vi nöjer oss ofta med det vi har men vi är bittra över det, varför?
Har vi jobb, boende, mat på bordet och rena kläder borde vi väl vara nöjd, till och med tacksamma ( ja jag hatar det ordet).
Jag lever också ofta i svart eller vitt-tänket men jag har gett mig fan på att ta mig därifrån.
Leva i en lite mer grå värld fast i positiv bemärkelse, men om jag kommer lyckas är en annan fråga.
Men jag tog ett stort steg ikväll, jag ringde ett samtal jag aldrig trodde jag skulle ringa igen.
Jag fick känslan av att mina ord berörde och kommer ha effekt i framtiden.
Det har snart gått ett år av bitterhet, nu är det dax att se det positiva i det här.
Nu är det dax att vi agerar, att det blir stor förändring för våra barns skull!
Dom enda som är förlorare i det här är just dom, så nu hoppas jag ( som jag iofs gjort i 6 år) att det blir skillnad, att det finns ett intresse till dom.
Nu seglar den absolut sista båten ifrån min hamn med sitt gråa segel mot ljuset, men vem vet vad som händer på vägen dit. Kommer det fram till hamn eller sjunker det på vägen?
Det återstår och se!

Pressen på oss själva som mammor.

2012-01-10T23:00:00.003+01:00

"Mammor är också människor, men med helt orimliga krav på sig själva"

Just nu är jag förbi av trötthet, mina sömnproblem blandat med barnens är inte en hit kan jag tala om.
Innan jag själv gått och lagt mig har jag varit inne vid Leia 3 gånger när hon vaknat och tryckt ner mig i hennes lilla säng, varpå Leo vaknar och vill ha mig där. Det slutar alltid med att vi alla tre kryper ner i min säng, (eftersom mamma inte kan dela på sig.)
När barnen väl somnat bär jag in dom i sina sängar igen och sjunker ner i min.
Efter ett tag kommer första barnet och när den väl somnat kommer nästa, och där springer jag fram och tillbaks med sovande ungar i famnen som värsta hulken morsan.
Hur mycket jag än springer så slutar det alltid med att min säng är full med små armar och ben kors och tvärs på morgonen.
Det är inte enbart någons närhet dom saknar, eftersom jag har försökt tryckt ner dom i samma säng när dom sover för att se om det skulle funka. Icke.
"Barnen skall lära sig att sova i sina egna sängar!!!" ekar i mitt huvud efter att någon av alla BVC- sköterskor bankat in det där.
Så där springer man fram och tillbaks för att vara den där perfekta morsan, som minsann har duktiga barn som sover i egna sängar HELA natten.
Är mina barn sämre för att dom sover hos mig? Nej jag skulle inte tro det.
Jag har testat "Sova hela natten kuren", Musik, Sagor, Band, Leka-slut-på-dom-innan-läggdags och allt annat hitte på som finns.
Inte fan sover dom en hel natt för det och dom gångerna dom gjort det sedan dom föddes går nog att räkna på en hand.

Eftersom min sömn blir lidande så brister även mammas humör ibland och jag sjunker ner till deras nivå och skriker tillbaks efter att jag sagt till dom 15 ggr att dom inte får slåss, kasta saker, retas, dra ut alla kläder ur garderoben osv.
Som mamma skall man alltid orka, alltid vara pedagogisk och alltid ha tålamod. Om det någon gång brister så innebär det inte att man är en dålig mamma utan mer att man är mänsklig.
Just efter mina utbrott så känner jag mig alltid som världens sämsta mamma, men för att jag inte alltid orkar med allt hela tiden så innebär det inte att jag är elak emot mina barn.
En mamma får också vara trött och ha dåliga dagar bara man förklarar för barnen hur det ligger till och varför det blir så där dumt när mamma skriker tillbaks .
Jag är alltid jättenog med att mina barn skall be om ursäkt när dom gör fel, vilket även jag alltid gör till dom när jag anser att jag gjort något fel.
Så efter våra skrik-attacker kramas vi, myser ner oss tillsammans i soffan och pratar om varför det blev som det blev.
Leia yrar oftast runt och skiter i att jag nyss skrek på henne medans Leo vill lyssna och förstå varför mamma faktiskt blev arg.

Vi är bara människor, bara mammor som alltid skall räcka till, kunna allt, ha tålamod och inte skrika åt våra barn.
Vi ställer helt jävla orimliga krav på oss själva om att vara någon slags idealmamma som inte finns, som inte existerar och som inte ens alla barnpsykologer lyckas vara.
Vi mammor borde sluta ha så hög press på oss själva, våga prata öppet om våra "fel och brister" som mamma och se att nästan alla känner på samma sätt, bara det att man hela tiden vill vara så perfekt.
Så länge vi inte slår, skriker för minsta lilla grej, sätter våra barn i situationer dom inte kan hantera eller utsätter dom för mobbing, hot och liknade så är vi alla bara människor, bara mammor som gör vårt yttersta för att våra barn skall ha det så bra som möjligt.
Alla våra beslut kretsar kring dom, alla våra handlingar speglas i dom.
(Jag är inte så dum att jag inte förstår att det finns undantag, men det är så här jag reflekterar över livet som mamma. Anledningen att jag inte nämner pappor är för att jag inte är någon. svårare är det inte. Men finns det någon pappa, som vill gästblogga om livet som pappa, hojta till.)

För övrigt så har Leia vaknat 5 ggr sedan jag började skriva det här inlägget och bytt säng 3 ggr. Leo har vaknat två ggr och bytt säng två ggr.
Nu ligger vi alla tre i sängen om min yta är väl omkring 40 cm att röra mig på.
Början på en härligt natt med andra ord.

Mammor, sträck på er och var stolta över vad ni skapat och vad ni gör för era barn!

Vilken fest.

2012-01-08T23:56:00.004+01:00

Igår var det en fest som jag sent kommer glömma, min brors sambo fyllde 40 år och det skulle firas.
Hamnplan var bokat och vi bjöds på kanon mat, härliga uppträdanden och många skratt innan vi gick vidare till masters och avslutade kvällen på Surfers.
Kl 03:30 kom vi hem till mig där vi fortsatte till kl 06 i morse.
Djupa samtalsämnen, akrobatiska konster i österport och mycket annat hann vi med innan vi somnade.
Idag har man varit trött och dagen har spenderats hemma vid min kära bror med familj innan vi begav oss hem hit för att kolla på film.
Barnen sover och själv är det dax att gå och lägga sig så snart filmen "Australia" är slut.
Just nu rinner tårarna ner för mina kinder, filmen berör och jag är en känslig människa.
Jag skulle kunna skriva massor om filmen men just nu orkar jag verkligen inte skriva något vettigt.

2012-01-07T12:50:00.001+01:00

Jag vill något mer än leva småstadsliv.

Thanks and goodbye.

2012-01-07T02:13:00.002+01:00

There comes à time when you have to choose between turning the page or just closing the book!

The End of this story.

What?

2012-01-07T01:27:00.002+01:00

Visst, dom är råstarka och otroligt duktiga men vad ligger till grund för detta?
Jag vet inte om jag skall ge ris eller ros.
Tagen av klippet blev jag iaf.

Barcelona

2012-01-07T01:06:00.002+01:00

"trader all my kroner, it’s all about pesetas and coronas."

Barn är så underbart härliga, tänka vilken lycka jag har som har två barn som uppträder så här för mig.

Vikten av detta.

2012-01-06T23:32:00.003+01:00

Okej, nu kör vi.

"Det finns inga vinnare i lekar för två, inga vinnare det är bara så"

Nej jag har inga kommentarer angående landslagets, klubben eller något annat som har med fotbollen att göra.
Jag är uppriktigt så förbannat less på allt tjat om det nu.
För mig så är fotbollen en piss i Nilen i det här sammanhanget, två barn är inblandade i något fruktansvärt och det är där VIKTEN borde ligga.
Att se hur den relationen ser ut och vilket ansvar som egentligen tagits och vad dom är och varit med om.
Jag förstår också att det är fotbollen som är intressant och som granskas, vilket också (tyvärr) är det enda viktiga i denna sjuka värld jag en gång levt i.
Redan där och då ifrågasatte jag hur tränare, sportchefer och liknande agerade i vissa situationer.
Noll medkänsla och enbart pengar och resultattänk.
Dock vill jag passa på att ge all cred till Ola Andersson och Danne i (GIF), där är folk med ett hjärta av guld.
Jag säger absolut inte att alla andra är iskalla Riddar Kato utan enbart att dom lever för sporten mer än människorna som är inblandade.

Jag tycker att dagens intervju med Lennart Johansson räcker som svar även ifrån min åsikt.
Man skall vara en förebild samt prestera för att representera att landslag.
Mer behöver jag inte säga, så nu kan ni sluta att ringa och tjata om vad jag tycker om detta.

Nog om detta dystra ämne.
------------------------------------------------------------------------------------

Idag har det bjudits på lite sol samtidigt som det blåst huggorm, men det hindrade inte oss ifrån att gå ut.
Vi lekte massa nere i parken innan vi bestämde oss för att åka på utflykt.
Målen blev Högklint, trollskogen, Fridhem, Kneippbyn, hamnen och Skrubs.
Vi pratade om allt vi såg och barnen försökte förstå att vi faktiskt bodde på en ö mitt i vattnet.
Efter några timmar höll vi på att frysa ihjäl som Leia sa och beslutade oss för att åka hem till Älsk.
Fram med madrassen framför tvn, täcke, kuddar, popcorn och två filmer hann vi med innan det stod middag på schemat.
Leo ville sova kvar vid mormor, Leia vid Hasse men henne lyckades få med mig hem ändå.

Det är nyttigt att få ensamtid med båda barnen varförsig, svårt men viktigt.
Jag försöker att dela på mig så mycket jag kan, vara både mamma, pappa och kompis på samma gång. Det är en match som inte går att vinna, oavsett hur man vänder och vrider på allt så räcker man aldrig till.
Eftersom mina barn är som dag och natt är det svårt att hinna ge den som är framåt, skriker och envis sitt, samtidigt som den tillbakadragna och tysta skall känna sig uppmärksammad även fast den förstnämnda står och drar i en hela tiden.
Jag tror vi har börjat hittat en bra balans i vår vardag nu och även när jag blev spådd fick jag höra det.
Hon såg att barnen stod mig närmst, att jag och Leo var själsfränder och levt många liv ihop. Hon sa även att vår vågskål började väga jämt och att vi börjar få ett lugn i allt.

Jag känner mig äntligen lugn i mig själv, med min vardag och min framtid.
Det är mycket kvar att jobba på för att bli hel igen men jag har börjat vandra vägen emot lycka och tillit.
Jag litar inte på någon (läs. ny bekantskap) och jag måste verkligen få allt överbevisat för att våga tro på det/dom. Det leder till tjat, tjat och åter massa tjat. Tro mig, det är även jobbigt för mig.
Men jag har märkt en sak, det kom in en person i mitt liv förra året som aldrig svikit mig, undanhållit något eller fått mig att tvivla. Honom litar jag på, honom vill jag ha kvar i mitt liv och han har visat mig att det faktiskt finns killar som är bra.
Får någon mig att tvivla EN gång, undanhåller något eller ljuger så är det kört. Då är all min tillit borta och den går inte att jobba upp igen.
Jag tänker inte gå på samma nit en gång till, små lögner räcker för att jag skall tacka för mig.
Så nu skall jag fortsätta leva mitt "hippi" liv med meditation, yoga, rökelser och min jättebuddha på ryggen.
Det är den jag en gång var och börjar bli igen.

Världsmästare!

2012-01-06T04:44:00.001+01:00

JAAAAA!
SÅ JÄVLA GÖTT!

Jag är helt slut, nervös, stressad och trött är ingen bra kombination.
Men jag antar att största delen av er känner precis likadant.

Första sidan imorgon GA och GT?!

Godnatt.

Jobb,hockey!

2012-01-06T03:14:00.002+01:00

Jag är precis hemkommen ifrån jobbet. Idag/kväll/natt stod det inventering på schemat.
Vi laddade upp med massa godis och pizza för att orka, vilket vi gjorde de.

Väl hemma slängde jag mig i soffan för att äntligen få se på hockeyn, nerverna sitter utanpå och man är en glad att vara svensk idag.
Äntligen en gotlänning man kan vara stolt över sedan Håkan Loobs tid.
24-7 i skott vinner man inga matcher på, pucken skall IN Sverige
Kom igen nu!
Vi spelar jäkligt bra just nu och ser pigga och fräscha ut.

Jag hoppas att mina barn sover länge imorgon.

(idag har jag även varit på healing och spått mig, berättar mer om resultatet imorgon.)
Nu måste jag hänga med i matchen och prata klart med en full Lundbo.

JVM!

2012-01-04T01:32:00.002+01:00

Pulsen på 200, myror i brallan och två klarvakna barn.
Sverige gjorde 2-2 med andra ord.
Jag som behövde sova ut ligger istället i sängen och tror jag är med i matchen.
Vi tar hem det här, klart vi gör.
Nu finns det inte tid för tvivel, nu finns det bars tid för blod, svett och tårar!
Dock vill jag se ett schysst spel!

Kämpa!

(tack högre makter för alla underbara sidor på nätet som visar matchen)

Än var det inte över, såklart!

2012-01-03T16:04:00.003+01:00

Jaha, då kämpar jag på ett tag till.
Det är bara att bita ihop och fortsätta veta vad man kämpar för.

Lyktor.

2012-01-01T22:05:00.003+01:00

Alla borde skicka upp ljuslyktor istället för att skjuta med smällare och raketer.
Det är minst lika vackert och skaderisken mycket mindre.
Min nyår firade jag i Öja, så långt ner på Gotland det går att komma nästan.
Vid 02 åkte vi mot stan och stannade till ute på Kneippbyn vid min bror.
Mina barn somnade vi 01:30 och var supertrötta idag så vi bäddade ner oss i sängen redan vi 19:30.
Trassel på datorn och ljus och rökelser överallt gjorde att dom somnade gott.
Nu sitter jag och väntar på att min underbara brorsdotter skall dyka upp och se klart "Änglagård" tillsammans med mig.
Imorgon skall vi nog åka ner till Gotlands fornsal och hitta runt lite, har inte varit där på 10 år minst så det skall bli spännande.
Är igelkottskvinnan kvar måntro?

Jag hade ett härligt telefonsamtal med skåne idag.
När allt är kravlöst ser man saker och ting annorlunda.

Nytt år.

2011-12-31T16:58:00.002+01:00

Jag behöver nog inte ha något större utlägg för hur mitt år varit.
Hela mitt år har varit en prövning på alla plan och jag hat tagit mig igenom det med huvudet högt.
Årets som varit lägger vi bakom oss från och med nu, det finns inget mer att säga om.
Man kan grubbla ihjäl sig eller välja att gå vidare.
Jag väljer det sistnämnda och ser fram emot allt med 2012.
Igår när brevet kom om skiljsmässan så kände jag att 2011 är över på riktigt!

Något jag måste göra innan detta år är slut är att tacka alla er.
Utan er hade jag inte klarat detta, ni har lyft mig, skyddat mig och gett mig en oerhörd styrka.
Jag har gjort mitt bästa för att svara på alla mail och visa min tacksamhet.
Ni är otroliga och era karman är av guld!
Jag kan inte beskriva med ord min tacksamhet men jag tror att ni redan vet hur glad jag är.

Gott nytt år till er alla och se upp med raketer och alkohol.

SKILD!

2011-12-30T12:43:00.002+01:00

Äntligen....
Efter mycket tjat till Gävle tingsrätt så har min advokat äntligen fått dom att aggerar.
Jag är numera en skiljd kvinna, från den 28/12-2011 är mitt gamla liv över.
Älsk kommentar när jag ringde henne i ren exstas var, " Du låter lyckligare nu än när du gifte dig!".
Tyvärr så måste jag nog medge att så är fallet!
Nu är ALLT äntligen över, nu kan jag börja leva mitt liv på mitt sätt.

Lyckan är total!

Nu vrider vi på datorn hörrni.

2011-12-30T00:25:00.001+01:00

-Lyssna på denna kvinna och börja lev era liv istället för att leva genom andra och planera allt in i minsta detalj. Vi är väl inga "Sickan"?

Från kaos till ordning.

2011-12-29T23:42:00.004+01:00

Jag vill ge dagen ros till mina underbara barn som har varit helt fantastiska med rensningen av alla leksaker.
Allt slets fram och varenda låda och liten vrå gick dom igen med resultat av en full flyttkartong med leksaker dom vill skänka bort.
Idag har vi haft en riktig städdag och röjt undan det mesta av julen.
Tomtarna står på rad i hallen redo att återvända ner i kartongen och förvaras i källaren tills nästa jul.
Granen behåller vi ett tag till efter mycket tjat ifrån barnen.
Älsk kom förbi och satte igång att baka chokladbollar med diamanterna, så efter middagen blev det efterrätt och sen sjönk vi ner i soffan.
Totalt utmattade satte vi på "Lejonkungen" och låg där och kämpade för att hålla ögonen öppna.

Nu sover barnen och jag har tänt massa ljus, mina rökelser och mediterat lite.
Känner ett inre lugn efter en hektisk dag och är nu redo att krypa ner i sängen tillsammans med mina delfiner (cd-skiva) och min bok.

Imorgon händer något sjukt spännande och stort i mitt liv, jag är nervös, spänd och otroligt förväntans full.
Vad detta är får ni veta imorgonkväll.

Det skall läras i tid.

2011-12-29T01:42:00.002+01:00

Jag och mina barn pratar ofta om hur barn har det i andra länder och även i Sverige, fattigdom och svält.
Dock i väldigt lindriga former men budskapet är detsamma.
Tacksamhet och medmänsklighet.
När mina barn växer upp vill jag att dom skall ha med sig att man alltid kan göra något för någon annan. Stort som litet spelar ingen roll bara man gör NÅGOT.

Imorgon har vi bestämt att det skall rensas bland leksaker och kläder här hemma. Lite får dom så klart spara till sina barn men resten skall dom skänka iväg till andra barn.
Jag kan tänka mig att det kommer ta en hel dag och att det kommer velas fram och tillbaks, men det får det vara värt.
En dag kommer dom kunna se tillbaka på allt dom gjort för andra och vara stolta över sig själva.
Leo ville åka och lämna sakerna till barnen som behöver dom men jag fick förklara att det får vänta tills han blir äldre.
Men en dag kommer jag (om mina barn vill) ta med dom till ett land där människorna behöver det lilla vi kan ge.

Så passa på nu allihopa, medans barnen leker för glatta livet med alla nya klappar, sortera bort sånt dom aldrig leker med eller kläder dom aldrig använder.
Glöm inte att kolla igenom din egen garderob och alla gömmor.

Det som är skräp för somliga är skatter för andra, som Gubben Pettson säger.

Halvtomt eller halvfullt?

2011-12-28T01:37:00.002+01:00

Hur ser du på ditt liv?
Alla ser vi olika på våra liv och vem ger oss rätten att döma någon annan för hur den personen lever sitt liv?
Jag har dömt och sågat människor innan, men jag har lärt mig att jag inte har med saken att göra.
Skall lilla jag verkligen gå runt och bry mig mer om hur andra lever sitt liv istället för att leva mitt eget liv? Nej det skall jag absolut inte.
Jag behöver inte gå runt och leta fel hos andra för att lindra mina egna fel och misstag.
Folk anser sig ha rätten att döma mig och granska mig uppifrån och ner istället för att sköta sig själva.
Varför?
För att jag bloggar som en miljon andra, för att jag är ung tvåbarns mamma eller för att jag råkat vara gift med en fotbollsspelare?
Oavsett vad så har ingen annan rätten att döma mig eller någon annan, jag är människa precis som alla andra.
Jag gör rätt, jag gör fel, jag är glad, jag är ledsen.
Allt som hänt i mitt liv, gott som ont kallas just LIVET. Livet som vi alla borde älska och vara rädda om.

Det har tagit tid för mig att ta mig upp på benen igen och stå stadigt, men nu äntligen gör jag det.
Ingens blick, åsikt eller viskning kan påverka mig längre.
Allt destruktivtbeteende är borta och jag ägnar mig bara till sånt jag mår bra av och människor som får mig att le.
Nu förstår jag inte varför jag läst bloggar skrivna av människor som uppenbarligen bär på en massa hat och ångest, varför jag läst skit som skrivits om mig på nätet eller låtit någon annans åsikt påverka mig.
Jag lever mitt liv på mitt sätt och gör det som jag mår bra av, gör det ni andra också.
Ni kommer må så mycket bättre när ni tar er tid att städa upp framför er egen dörr iatället för att försöka skitar ner utanför någon annans.

Jag väljer att se mitt liv som halvfullt helt enkelt!
Testa du också!

Midnatt råder...

2011-12-25T02:25:00.002+01:00

Vår julafton började med att jag fick påminna mina barn om att det var julafton och att tomten varit på besök under natten. Då blev det fart och det har de varit sedan dess.
Min dag har varit helt så lugn och skön, dock fruktansvärt tom eftersom min bror med familj inte var här.
Min brorsdotter var magsjuk igår morse så dom stannade hemma för att inte smitta någon. Imorgon firar vi med dom så jag och barnen sov kvar vid mamma och pappa.
Får lite obehagskänslor från när vi bodde så här i 9 månader innan jag hittade eget.
Jag ber till Gud att det inte blir likadant i maj när mitt kontrakt går ut.

Barnen har varit glada och harmoniska hela dagen medans dom har lekt med sina julklappar.
Ingen Kalle Anka blev det heller då vi byggde radiostyrd bilbana för glatta livet.
Leo var modig och kramades med Tomten medans Leia satt dom förstenad i min famn med huvudet i mitt bröst och grät. Stackarn!
Dock förvånas jag över hur smarta mina barn är, Leo sa direkt efter tomten gått " mamma det var Hasse (grannen), när jag såg den riktiga tomten på tv så var han ögonbryn glada, den här tomten hade sura. Sen gick han bars runt boden för att vi inte skulle se när han gick in på sin gård!". Lite senare sitter jag och Leia vid matbordet och från ingenstans säger hon ( utan att ha hört Leo), " det var Hasse som var tomten mamma!".
Ja vad säger man, mina barn är 4 respektive 2 och jag kan inte lura dom!

Ikvällen/natten har avslutade med den årliga julaftonspromenaden tillsammans med bästa Jeppa!
Nu blir det sängen ock jag hoppas mina barn sover ut imorgon så mina underbara föräldrar får sova lite utan deras lek och skrik.

Jag hoppas ni alla haft en härlig julafton!

God Jul!

2011-12-24T00:02:00.003+01:00

(Förra året i Helsingborg)

Jag antar att man måste skriva att litet "God Jul-inlägg" även fast julkänslan inte existerar.
Att stå på jobbet och avsluta varje kundkontakt med "God Jul" känns bara helt fel, jag skulle lika gärna kunna säga Glad Påsk.
Leo frågade mig idag om det verkligen kunde bli Julafton när det inte fanns någon snö, ungefär så känner jag också. Vi skiter i att fira julafton imorgon och väntar på snön istället.
Det gick han inte riktigt med på, han hade väntat tillräckligt länge på sina julklappar nu.
Ja Julafton kommer med eller utan snö, samma datum varje år och ändå springer folk runt som förvirrade höns dagen innan när dom har haft ett år på sig att planera vad som skall inhandlas.
Framförhållning någon?

Eftersom vi inte brukar göra som alla andra så bojkottade vi uppesittarkvällen på Bingolotto och slängde på Toystory 2.
Barnen hade svårt att somna ikväll eftersom den där tomten skulle komma imorgon och dom hade inte bestämt sig om han var snäll eller inte.
Efter mycket om och men somnade dom i min säng tillsammans med Woddy, Buzz, Slinky, Kitty, Svampbob, Nallen, Bärgarn, Blixten, Musse Pigg, Pippi, Lillagubben och så var det någon till.

Det sägs att det tar ett år att komma över en människa, jag kan köpa det delvis.
Jag tror att när man upplevt alla årsdagar, midsommar och andra traditioner som "ensam" så har man tagit ett stort steg i att gå vidare.
Vissa människor har man lättare att gå vidare ifrån medans andra sätter djupa sår som med tiden förvandlas till ärr om aldrig försvinner.
Där står jag nu, jag jobbar på att lära mig leva med mina ärr och få en fungerande vardag utan att hela tiden ifrågasätta och vara rädd för att ge av mig själv.
Samtidigt som jag tror att det är nyttigt att aldrig glömma så kan det göra förbannat ont och hejda en i många beslut.
Älsk sa till mig igår när vi låg i sängen att jag har blivit mycket gladare igen och att jag ler. Jag känner mig så, jag känner att jag sakta men säkert börjar bli mig själv igen.
Den glada spralliga tjejen med massa energi börjar återvända ifrån dom döda.

Nej det kommer inget vettigt ifrån mig ikväll känner jag så vi avslutar här och slutar med att säga:
Ha en förbannat god jul MEN glömt inte alla där ute som inte har det lika bra som vi. Skänk dom en tanke imorgon när ni trycker i er julmat och öppnar era julklappar.
Människor behöver mat och vaccin för att överleva, gör en god gärning.
Det är lätt, gå in på UNICEFs sida på facebook och dela ut lite julklappar till dina kära vänner.

Nu skall jag brotta mig ner i sängen bland barn och diverse figurer.

Sockerberoende.Samvete.Julklapp

2011-12-21T23:22:00.004+01:00

Hej jag heter My och jag är sockerberoende.
Så nu fick jag det sagt också. Kvällsöppet handlar om just detta ämne ikväll.
Oavsett om man är smal eller kraftig så är sockret skadligt för oss, vi som är sockerberoende lever lite som en jojo.
Vi flyger upp och ner i vårt blodsocker och går ifrån dödströtta till duracellkaniner efter en kexchoklad.= Onyttigt

Annars jobbar jag och står i, just nu befinner jag mig på The Body shop och jag älskar det.
Får jobba med min bästa och träffa massa härliga människor hela dagarna och lära mig massor om hud, hår och smink.
Eftersom det är sena kvällar så här innan jul så hämtar min kära far barnen på dagis så dom slipper så långa dagar.
Jag slänger mig i bilen för att hämta dom kl 19 och tror ni då att dom vill med mig hem?
Nej, dom skall sova vid mommo och moffa säger dom.
Leo har fått sovit där själv 2 kvällar och båda sov där tillsammans igårnatten. Då passade jag på att få massa kvalitetstid med älsk. Vi åkte och köpte tidningar och slängde oss i hennes soffa med ett vinglas och en filt.
Högläsning. Skratt. Allvar.

(Min dåliga humor innebär så klart att jag älskar Ö&B´s reklam. "Kål me later if you must"!)

Som förälder dras man jämt med dåligt samvete. Samtidigt som jag älskar att jobba känner jag mig som en dålig förälder som inte kan hämta mina barn kl 14 på dagis.
Hur man än gör så är man aldrig tillräcklig. Det skall gudarna veta och alla som planerar att skaffa barn. Men alla som har ett jobb och är ensamstående gör ju som jag.
Mina barn mår inte dåligt av det på något sätt och vi lär oss uppskatta tiden vi får ihop annorlunda.
Men trots det så ligger detta förbannade samvete som en mörk dimma över mig. Anledningen?
Förmodligen att jag alltid varit hemma med dom och att jag alltid varit tillgänglig 24/7.
Det är en vana för både mig och dem, att alltid vara tillsammans.
Nu är livet annorlunda på så många sätt och vi gör hela tiden det bästa av situationen.
Jag har förklarat för dom att, "Mamma måste jobba för att vi skall ha pengar så vi kan köpa massa mat och gå på bio ibland. Sen måste vi ju ha toapapper och sköldpaddorna behöver mat också".
Dom gråter inte och skriker vid lämning för att ge deras lilla mamma ännu dåligare samvete, dom pussar på mig och springer in glatt samtidigt som dom skriker "Vi seeeeees ikvääääälllll MAAAAAMMMMMMAAA!!!!".
Det värmer mitt hjärta. Att dom är nöjda och glada av situationen vi befinner oss i.
Jag tackar högre makter för att jag har min familj och kära vänner som hjälper mig med mina diamanter när jag måste jobba.
Älskar er alla så mycket.

Om ni inte vet vad ni skall köpa i julklapp så kan jag tipsa om två små saker som gör stor skillnad. Till er själva, familj, kärlek, vänner eller barn.

Detta underbara armband hittar ni bland annat på Hemtex. Jag har köpt detta till mig och Älsk i tidig julklapp.

Dessa små figurer hittar ni hos bland annat Claes Olsson. Dessa är så klart till mina små barn.

Årets viktigaste julklapp är vår goda gärning till de utsatta i världen.
Glöm inte det.
Varför blir inget sånt Årets Jävla Julklapp undrar jag ju så klart nu????

2011-12-21T19:43:00.001+01:00

"Im good but im not an angel, i tell the truth cause then i dont need to remember anything else like people who choose to lie."
- Bojan

Kvinnor.

2011-12-20T21:20:00.001+01:00

"Det finns få saker som sticker så mycket i ögonen på folk som när en kvinna fattar egna beslut och lämnar!"
- Mia Skäringer

Gör skillnad.

2011-12-19T00:33:00.000+01:00

Ingen som skriker på hjälp!

2011-12-19T00:19:00.000+01:00

”Det pågår en tyst katastrof. En katastrof som varje dag dödar 21 000 barn under fem års ålder. De flesta barnen dör av näringsbrist, diarré eller andra sjukdomar. De dör av orsaker som med enkla medel skulle kunna förebyggas. Det som saknas är vaccin, medicin, rent vatten och näringsriktig mat. Saker som UNICEF kan leverera. Saker som vi tillsammans kan leverera.

Den här bloggposten är mitt sätt bidra. För i och med att jag publicerar den här bloggposten blir inte bara fler uppmärksammade på den tysta katastrofen utan dessutom innebär det att re:member skänker sex påsar av den nötkräm som UNICEF använder vid behandling av undernärda barn. Tre påsar nötkräm om dagen är allt som krävs för att ett barn som lider av undernäring ska kunna överleva.

Har du också en blogg och vill göra något viktigt i jul? Hämta bloggmaterial här! Tillsammans räddar vi barns liv.

Ps. Vill du köpa fältprodukterna som räddar barns liv, besök UNICEFs gåvoshop. Du kan välja ett snyggt gåvobevis designat av bland annat Tove Styrke eller Elsa Billgren att ge bort i julklapp.

2011-12-18T00:46:00.000+01:00

Svart.

2011-12-17T23:11:00.002+01:00

Nu är det dax för snön att komma.
Idag på jobbet så kändes det enbart fel att säga "tack och god jul!".
Är det någon som har julkänsla?
Det är bara svart svart svart så långt ögat når utan minsta tecken på snö.
Årets julklapp borde helt klart vara Gummistövlar istället för matkassen.

Imorgon står jobb på schemat igen så jag och älsk har redan krupit ner i sängen.
Hon skall få in rutin i mitt liv påstår hon. (Därav ligger jag i sängen nu.)

Jag har inget vettigt att säga ikväll känner jag så vi slutar här och jag önskar alla er en härlig lördagkväll!
Kram

Familjen som gick sönder.

2011-12-17T02:08:00.002+01:00

"Jag går med ett flisigt järnok. Två tunga hinkar. Min egen och alla andras. Bär all världens jävla skuld. Vad har jag gjort och hur kunde jag? Frågorna ekat till de blir ett evigt tinnituspip jag inte längre märker. Tills jag blir helt jävla less och skriker: "vems barn får egentligen gå i terapi? Vems barn får friskast relationer som vuxen? De som har föräldrar som vågar visa känslor eller de som har föräldrar som biter ihop till lagningen spricker? Tills amalgamet gräver sig ner i hjärtat?".

Min styrka.

2011-12-17T00:06:00.002+01:00

Hur jag orkar?
Svaret är enkelt. Det gör jag inte alltid och när jag faller så har jag familj och vänner som fångar upp mig och påminner mig och varför jag måste kämpa.
Jag kämpar för mina barns bästa och för att ge dom en så "rättvis" uppväxt som möjligt utifrån mina förutsättningar.
För att kunna lära mina barn vad som är rätt och fel måste även jag handla utefter detta.
Som deras mamma måste jag visa dom att det aldrig är okej att slå en annan människa eller att tolerera att bli slagen. Man skall behandla andra som man själv vill bli behandlad och se varje människas värde.
Det finns inte någon som är felfri och det är acceptabelt att göra "mindre" fel, men någonstans går gränsen för fel och oacceptabelt beteende och handling.
Rånar man en annan människa så gör man inte ett FEL, då saknar man brist på medkänsla, empati och respekt.
Som förälder är man en förebild för sina barn, "Barn gör inte det vi säger utan det vi gör" som det så klyschigt heter.
Min styrka kommer ifrån mina barn, hade jag varit själv hade jag förmodligen gett upp för länge sedan.
Det är en jävla balansgång, mitt liv är som en vågskål där det verkar omöjligt att hitta samma vikt.

Med andra ord, mina barn är min styrka och mitt mod.
Att se dom varje morgon och känna deras små kroppar nära mig och höra deras underbara funderingar ger mig allt jag behöver.
Hur jobbigt livet än må vara så vet jag varför jag går igenom detta och varför jag kämpar

Amor Vincit Omnia

Behind the castle walls

2011-12-16T23:09:00.001+01:00

Vänskap!

2011-12-16T01:52:00.002+01:00

Man vet vilka som verkligen är ens vänner när man hamnar i en "obehaglig" situation och folk ändå hör av sig.
Jag minns hur min mamma berättade för mig om "vänner" och bekantas agerande efter min bror gick bort. Folk gick omvägar på stan för att inte möta henne, dom visste förmodligen inte vad dom skulle säga.
I tuffar tider behövs inga ord eller medhåll. Man behöver närhet och kärlek.
Älsk och jag har knappt varit ifrån varandra sedan i måndags, hon har hela tiden varit vid min sida och visat kärlek.
Hon har bara funnits där vid mig i soffan på kvällarna och pillat med mitt hår eller bara legat nära, äkta vänskap.
Jag har allt jag kan önska mig så det enda som står på min önskelista i år är en lugn jul med snö.

Jag måste tacka er alla igen för allt stöd och alla fina mail ni skickar.
Ni är underbar!

(Jag tänkte skriv ett kort utdrag ifrån ett mail ifrån en gammal pojkvän! Tack!)

"My, jag har länge vetat vad du gått igenom och jag har sagt till dig att du skall ta dig där ifrån ... innan det är för sent. Några gånger har du sagt att "Nu är det sista gången" och sen har du varit tillbax igen. Jag kan inte klandra dig för det trots att det gjort mig besviken på dig. Idag är jag stolt, stolt över att du tog dig där ifrån, stolt för att du anmälde och stolt för att jag känt dig.
Du är utan tvekan en underbar mamma till dina barn och jag vet vilken styrka och mod du bär på så jag tvivlar inte. Du kommer ta dig ur det här som en starkare My än någonsin (hur stark kan man bli?) och dina barn kommer tacka dig vilket även jag vill göra.
Dina starka åsikter, din envishet och ditt goda hjärta är bara några av alla egenskaper du kommer långt på. Var stolt nu, huvudet högt okej?"

Än en gång får jag klart för mig vilka människor man skall lyssna på, jo dom som känner en utan och innan.

Imorgon skall jag äntligen få jobba igen, frizonen där man tänker på annat. Hela nästa vecka är också spikad med jobb så det är tur att alla julklappar är klara.

Stöd

2011-12-15T00:17:00.000+01:00

Musikhjälpen 2011

Åsikter.

2011-12-14T12:41:00.002+01:00

Det handlar inte om att vinna eller förlora, det handlar inte om att hata eller älska.
Det enda som är viktigt är att göra rätt eller fel, samt att lära sig av sina misstag och kunna stå för sina handlingar.
Jag vet att det finns många där ute som hatar mig och många som hyllar mig.
Självklart är jag tacksam för allt stöd jag fått av alla, jag hade inte klarat av att ta mig igenom det här ensam.
Tack!

Det kommer alltid finns folk som hatar mig, sågar mig och har åsikter om mig. Det är inget jag kan, vill eller orkar bry mig om.
Varför skall jag bry mig om vad människor tycker när dom ändå inte känner mig eller är insatta i vad som verkligen ligger till grund för mitt agerande?
Jag värderar mina barns, vänners och familjs åsikter och tankar.
Så länge jag kan gå med huvudet högt och se mina barn i ögonen varje dag och vara stolt över mig själv som mamma så finns det inga åsikter som kan påverka mig negativt.

Jag vet sanningen, han vet sanningen, det räcker för mig och jag anser att jag gjort rätt.
Det är inte jag som måste leva i en bubbla, jag lever mitt liv med mina barn så gott jag kan.
Bubblor spricker förr eller senare.

2011-12-14T01:00:00.002+01:00

"What happens to you does not matter. What you become through those experiences is all that is significant. This is the true meaning of life!"

Lucia!

2011-12-13T10:34:00.004+01:00

"Never sacrifice how you are just because someone has a problem with it."

Förhoppningsvis lyckades jag få ihop en timmes sömn i natt. Tankarna snurrade och Leo låg och hostade brevid mig.
Vi körde iväg mina små pepparkakor till dagis i morse och nu ligger vi under en filt i soffan och kollar på "Efter tio".
Denna vecka handlar det om skiljsmässobarn och ämnet kan inte beröra mig mer.
Jag är inte ett skiljsmässobarn så jag har aldrig förstått hur man kan må när man befinner sig där förens nu.
Nu pratar dom om att våga visa barnen sina känslor och inte leva i en rosa bubbla för att "skydda" dom.
Jag är inte alls upplagd för något djupare inlägg idag, så jag släpper det här.

Jag känner iaf att jag kan sträcka på mig efter vår skiljsmässa och faktiskt inse att jag gjort rätt och det bästa för mina barn.
Många tycker att jag svartmålat och dylikt på bloggen.
Visst, det kan förmodligen tolkas på MEN under ytan är det bra mycket mörkare än det som står här.
Jag har skrivit av mig här, på gott och ont.
Något jag kan garantera är att mitt skrivande här inte är det som "skadar" mina barn som jag vet att vissa anser.
Vi är bara människor som gör rätt och fel, tänker impulsivt och grubblar sönder oss.
Alla har vi fel och brister, men jag anser att jag är en bra mamma till mina barn och står för mina handlingar och skrifter.
Det är väl det viktigaste?

Flican och Kråkan.

2011-12-13T00:50:00.001+01:00

Morgondagen.

2011-12-13T00:23:00.002+01:00

Äntligen äntligen skall mina barn få vara med på sitt första Luciafirande på dagis.
Jag har tjatat och längtat från den dag Leo började på dagis att det vi skall vara kvar där vi bott över Lucia för att han skall få vara med.
Nu äntligen är det dax och här hemma har det sjungits lucia/jullåtar för glatta livet idag.

Jag och Älsk sitter här hemma och kollar "Pengarna på bordet". Har aldrig sett det förut men har en tendens att fastna i alla frågesportsprogram så jag lär väl fortsätta kolla.
Hela dagen har jag dragit med en fruktansvärd huvudevärk som tydligen inte vill ge med sig, men trots det har vi köpt gran.
Imorgon skal den pyntas för allt vad vi är värda.
(Vi jobbar starkt på att få lite julkänsla).

Hade jag och älsk varit med i "pengarna på bordet" hade vi förfarande haft 2 miljoner. Kanske borde sökt tills nästa år?

Livet när det är som bäst!

2011-12-13T00:02:00.003+01:00

Advertising space.

2011-12-12T00:21:00.003+01:00

Denna helg har fått mig att le, skratta, komma till insikt och fatta viktiga beslut.
Folk kommer och går i ens liv helt enkelt, i det här fallet så tror jag att jag fattat helt rätt beslut och det öppnade samtidigt en ny otippad dörr.
Nu kryper vi ner i sängen och bara njuter med lite lugn musik.

Ps, vet någon vart ifrån stolarna i fotbollskanalen Europa kommer, kontakta mig gärna.

God natt!

Home (not) sweet Home.

2011-12-09T00:16:00.002+01:00

Har äntligen fått kramas med mina föräldrar och Älsk, ( det enda som lockade mig att åka hem).

Jag har återvänt som en ny människa till en ö där ingenting är förändrat.
Hela jag ler inombords även fast jag är mer död än levande för tillfället.
Ett härligt (?) pitstop i Tyskland var pricken över I:et så att säga.

Skall få mina troll att vända på dygnet så jag själv kan få somn in så snart som möjligt, men hur gör man?
Låter dom leka och själv gå och lägga sig lockar enormt, men det strider garanterat mot alla regler, principer och allt annat som nu finns gällande att ta hand om barn.

Jag hoppas ni har haft det bra under tiden vi varit iväg och att det har hänt något som värmt era hjärtan lite extra bland alla dansande isbjörnar på gator och torg.

tack för mig!

På planet!

2011-11-30T08:27:00.002+01:00

Nu sitter vi äntligen på planet och skall lyfta vilken minut som helst.
Det var inga problem att få upp barnen kl 6 i morse, ivrigt hoppade dom upp.
Leo gav mig en stenhård kram och sa "Det ska bli så skönt mamma!".
Dom har redan bestämt att dom skall springa rakt ut i sanden, vilket jag försökte förklarar inte riktigt gick.

Jag hoppas att ni kommer ha det bra i Sverige tills vi kommer tillbax.

Love.

Arlanda.

2011-11-29T15:04:00.003+01:00

Just nu befinner vi oss på Arlanda.
Barnen springer runt en julgran som står i terminal 5 och leker ta-fatt. Dom skrattar så dom kiknar och även människorna som ser dom ler.
Tror det eller ej men "barnhatarsverige" ler stort och vänligt när dom ser mina små troll.
Jag försöker gå igenom all packning i huvudet en sista gång innan avresan för att se vad jag har glömt, det enda jag kommer på just nu är min bok. Men den hade ändå legt orörd och tagit plats så det kvittar.
Det kom fram en dam till mig förut och gav mig en storm kram, "massa styrka" sa hon och log vänligt.
Tänk att en kram kan värme en så mycket och ge en så mycket styrka och ny energi, otroligt!
Tack snäll du!

Vi har iaf fått se vinterns första snö ifrån högre höjder när vi flög hit.
När vi kommer hem vill vi ha snö, det har Leo bestämt.

Jag ser ljuset!

2011-11-29T00:57:00.002+01:00

Kramarna jag fick av mina underbara barn idag när jag väl kom hem gav mig så mycket styrka igen.
Jag har känt mig helt utmattad hela dagen, så efter allt det sista var packat dök vi i säng.
Vi somnade alla tre men Älsk kom in och väckte mig efter en stund så vi kunde kramas massor innan jag drar.
Nu ligger jag här igen och försöker somna om, min rutin Innan jag somnar är att läsa tidningarna och någon blogg vilket inte kommer hända ikväll. Jag vill hålla mig så långt ifrån den världen som möjligt just nu.

Imorgon flyger vi äntligen. Barnen är helt lyriska och har fått packat sina väskor med leksaker.

Nu skriker prinsessan på mig så jag måste kila.

Tack alla som finns här, där och överallt för ert enorma stöd och värme. Allt jag får betyder otroligt mycket och har inte hunnit svara alla ännu. Därför slängde jag in det här också, så ni vet att ni stärkt mig. Extra stort tack vill jag ge till de tjejer som varit med om liknande saker av samma person och vill få sina röster hörda.
Vi är kvinnor och vi skall hjälpa och stötta varandra!
Jag är stolt över er som är beredda att göra det här, det är mod, styrka och kärlek!

Jag lever med mina minnen.

2011-11-28T01:57:00.001+01:00

Sista dagen.

2011-11-28T01:13:00.002+01:00

Jag trodde aldrig den här dagen skulle komma, den dagen då jag skall stå upp och få min röst hörd för alla som vill höra.
Det enda jag bär på just nu är en enorm styrka och vilja.
Jag kommer gråta, känna mig tom och allt som hör till, men är det är över kommer den tyngsta stenen som jag någonsin har och kommer bära på försvinna.

Jag vet att jag inte är ensam, jag vet att det finns några modiga tappra damer bakom mig som också vill få sin röst hörd.
Jag kommer se till att dom får det, på ett eller annat sätt för nu är det slut på det "roliga".

Denna dag har varit hemsk, riktigt jävla hemsk. Men trots det har vi lyckats fått julstämning här hemma med tomtar och massa ljus.
Ikväll har vi ätit pepparkakor, druckit "tomtedricka" och kollat på "Vem kan slå Filip och Fredrik?".
ÄNTLIGEN fick dom stryk, att det skulle vara så svårt.
Tänk att hitta en människa som man kompletterar så otroligt bra som dom två, dom är som gjorda för varandra skulle man kunna säga.

En viss herre har lämnat denna blåsiga, gråa och vidriga ö. Det är otroligt tomt utan honom, så är det bara.
Hur mycket jag än försökt förneka det så går det liksom inte att skjuta det under mattan.
Jag vill ha hem honom och jag vill vara med honom nu nu nu.
Hoppet är det sista som överger en har jag ju lärt mig de senaste åren, så varför ändra på det nu?

Jag borde sova nu eftersom det är en förbannat lång och jobbig dag imorgon, (sen bär det av till värmen.)
Barnen pratar inte om något annat just nu, det packas och fixas. Att se deras glädje värmer mitt hjärta denna blåsiga natt.
På tal om blåsten så tror jag fan att trädet som står utanför mitt vardagsrumsfönster kommer på objudet besök när som helst.
Jag hoppas min lilla kisse är inne hemma hos mamma och pappa, annars lär hon testa på att vara fågel just nu.

Natt natt.

STORM.

2011-11-27T03:05:00.002+01:00

För två och en halv timme sedan skrev jag att det var dax att sova.
Uppenbarligen har jag ännu inte somnat.
Just nu är det ta mig fan storm överallt.
Min kära vän "tjatar" om att få komma hit så jag kan få prata av mig lite och kanske somna efter det, men med tanke på stormen som är ute så kan jag inte tillåta honom att gå ut.
Även om det hade varit skönt att krypa in i en famn så måste man klara sig själv.
Ensam är stark, right?

Jag fasar nog mest för att flyget inte skall gå just nu.

Nytt försök. God natt!

Magkänslan.

2011-11-27T00:34:00.002+01:00

Jag har varit vaken nio timmar idag men är ändå så trött att jag bars vill sova, men det är lättare sagt än gjort.
Hela kvällen har spenderats i horisontelltläge i soffan med mina diamanter. Vi såg på Emil i Lönneberga och Rio innan det var dax för dom att sova.
Dom somnade nästan direkt båda två men Leia har vaknat en gång i halvtimmen och är orolig.
Just nu ligger jag här med henne på min mage och hoppas för allt i världen att hon inte är på gång och bli sjuk.
Något är det iaf som är fel och jag lyckas inte få ur henne vad.
Förhoppningsvis somnar hon in snart så även jag får sova, men oddsen för att det blir mycket sömn i natt är dåliga.

Jag tvivlar att jag kommer bo kvar på samma adress imorgon när jag vaknar, så som det blåser.
Båtarna är inställda imorgon och är även flygen det så bryter jag ihop.
Vill inte ladda om en gång till för vad som komma skall.

Nu släcker vi och ser vad denna natt har att erbjuda.

Jobbe!

2011-11-26T02:35:00.002+01:00

Fy fasiken va skönt det var att äntligen få lägga sig i sängen.
Idag/kväll/natt har jag jobbat på en fest, otroligt roligt faktiskt.
Tänk att man mår så otroligt mycket bättre på alla sätt och vis när man jobbar och får träffa massa nya människor. Det är ren glädje för mig, hur skitigt och slitit det än må vara.
Ikväll kom även en bloggläsare fram till mig och berömde mig för min blogg, det värmde i mitt hjärta.

Eftersom jag bara sovit 6,5 timmar sedan i onsdags så känner jag nu att min kropp ger upp.
Jag slänger in handduken och tackar för mig.

Natt natt.

(Det är tomt på ön helt plötsligt.)

The Best.

2011-11-24T02:05:00.000+01:00

Trassel.

2011-11-24T01:31:00.002+01:00

Det känns som att jag sitter inne i ett stort garnnytsan och allt är en salig röra och jag hittar ingen ände så jag kan ta mig ut.
Jag vet att det här snart är över och att jag kan börja andas igen, men tills dess så kämpar jag för att ta mig igenom varje dag. Så länge barnen är vakna och hemma är det inga problem, då är mitt liv så otroligt ljust. Men när dom somnar in eller jag lämnar dom på dagis så vill jag bara lägga mig ner och sova tills dom är med mig igen.

Jag vet att detta kommer vara värt allt när det är över, men just nu känns det så otroligt tragiskt. Inte hade jag väl minsta tanke på att detta skulle hända mig och mina barn? Inte ens i min vildaste fantasi kunde jag föreställa mig det.
Men nu har det hänt och nu är det mig det handlar om så det är bara att bita ihop in i det sista.
Nu kan jag ju inte ge upp, när jag kämpat i flera år för att bli rättvist behandlad och med respekt.
Hade jag varit ensam hade jag gett upp, då hade jag bara flytt långt ifrån min verklighet och stannat där tills jag var mogen att återvända hem igen. Men nu har jag mina barn att tänka på och dom som kommer efter mig. Ingen skall behöva vara med om det vi varit med om.

Jag är värd något mycket bättre än det som varit, jag är värd att bli respekterad precis som alla andra kvinnor. Bara för att vi är svagare rent fysiskt så betyder det inte att det är okej att utnyttja det.
Hur mycket det än tar emot att sitta i den här situationen så skulle jag aldrig kunna leva med mig själv om jag inte gjorde det som är rätt, för min och alla andras skull.

I alla år har jag skämts och hållit en fasad uppe för att inte visa mitt misslyckande (som jag alltid sett det tills nu). Jag ville inte att någon skulle veta, jag var ju gift och hade två barn, då är man väl världens lyckligaste?
Men idag vet jag att det inte är jag som misslyckats med någonting utan jag har enbart lyckats ta mig ifrån en ohållbar relation. För min och mina barns bästa.
Jag har alltid fått bita ihop och acceptera allt för att vi skulle vara en familj.
Men tillslut insåg jag att detta inte var ett normalt beteende och det inte längre gick att rädda något, för det fanns inget att rädda.
Allt var bara rädslan för att vara ensam, rädslan för att inte ha någon som gjorde att det kunde vara bra i någon månad.
Men sen var det samma gamla visa igen.

Mina barn förtjänar all respekt i världen, jag förtjänar all respekt i världen.
Valet jag gjorde i Januari var det bästa val jag någonsin gjort och ett val som förmodligen räddade mitt liv.
Jag har och kommer aldrig ångra att jag flydde, för tyvärr var det de jag gjorde. Jag hade inget val längre!

Oavsett vad jag tycker och tänker så hoppas jag att mina barn kommer ha en fungerande relation till sin pappa och att han har sitt ansvar.
Den senaste veckan har han faktiskt ringt vid flera tillfällen och det är jag otroligt glad över. Samtidigt som jag är livrädd att detta bara håller i en kort period och blir som innan sen igen. Men jag håller tummarna för att det skett en förändring och att mitt långa sms kanske fick honom att tänka till.

Jag har satt ner min fot och jag står för att jag gjort det, jag är stolt över mig själv för att jag klarat av detta och jag är tacksam för att jag har så otroligt många som stöttar mig och hjälper mig igenom detta.

Just nu lever jag i ett garnnystan, men snart så hittar jag änden och börjar jobba mig ut emot ljuset igen.

Sakerjagskallgörainnanjagdör.

2011-11-23T22:33:00.003+01:00

För att få dessa dagar att gå utan att känna hur något äter upp mig inifrån och se att detta kommer vara värt allt skit när det är över har jag jobbat på en lista. Den är långt ifrån klar men jag tänkte ändå att ni skulle få ett lite smakprov på vad jag skall se till att åstadkomma innan jag dör.

1, Se till att få en hållbar kontakt med mina barns pappa.
2, Skriva klart boken om mitt liv.
3, Resa till Thailand och gömma mig i bergen med munkarna för att lära mig meditera.
4, Åka till Hawaii med mina barn för att lära oss surfa.
5, Bila igenom USA.
6, Åka till Haiti eller Afrika för att jobba ideellt på ett barnhem.
7, Plugga till sjukgymnats.
8, Hjälpa andra som varit med om samma sak som jag och mina barn.
9, Vandra runt kinesiskamuren.
10, Åka på husvagnssemester med mina barn till alla smultronställen i Sverige.

Helping hand.

2011-11-23T01:25:00.003+01:00

"We all need somebody that we can lean on
when you wake up look around and see that your dreams gone
when the earth quakes we’ll help you make it through the storm
when the floor breaks a magic carpet to stand on
we are the World united by love so strong
when the radio isn’t on you can hear the songs
a guided light on the dark road your walking on
a sign post to find the dreams you thought was gone
someone to help you move the obstacles you stumbled on
someone to help you rebuild after the rubble’s gone
we are the World connected by a common bond
Love the whole planet sing it along"

Ja vad säger man?
Vi är inte ensamma på denna jord, det finns dom när och dom långt borta som behöver vår hjälp på ett eller annat sätt.
Vi kan alltid göra något, stort eller litet men något kan vi göra.
Jag tror ni kan räkna ut vad några av mina punkter på min "görainnanjaggör"-lista är.

Ungar.

2011-11-23T00:48:00.002+01:00

Det finns en prinsessa i min närhet som behandlas väldigt illa i skolan av vissa av sina jämnårig klasskamrater.
Lärare eller rektorn står bara med frågan blick och vet inte vad dom skall göra eller säga.
Hur fan kan det vara möjligt att BARN behandlar varandra så förbannat illa att andra vill ta livet av sig, inte gå till skolan, få anorexi och allt annat skit som hör mobbing till.
Det gör så ont i mig att jag inte vet hur jag skall hantera det, jag vill bara vara där med henne hela tiden och stötta henne, samtidigt som jag bara vill ställa mig och skrika på dess skitungar som inte har vett nog att fatta hur illa dom gör henne.
Jag måste släppa det här viktiga ämnet nu annars kommer jag aldrig kunna somna i natt igen.
Jag kommer göra allt i min makt och jag kommer se till att mina barn varken blir mobbade eller mobba någon.

Jag önskar att hon kunde förstå innebörden av den här låten och gå till skolan imorgon med huvudet högt. Men det är en lång väg dit och jag kommer inte låta henne falla en millimeter till. För nu får det FAN va nog!

Just a Call.

2011-11-23T00:05:00.002+01:00

När man träffar eller pratar med människor man inte känt sen innan märker man ganska snabbt om kemin stämmer, om personen ifråga är intresserad av dig som person eller bara är trevlig för att vara artig.
Den senaste månaden har det kommit in tre personer i mitt liv som jag inte känt sen innan. Dessa personer har gjort positiva avtryck hos mig och jag kommer måna om att ha kvar dom i mitt liv.
En dam kom in i mitt liv via mail och sms för någon vecka sedan, en kille kom in i mitt liv för 2 veckor sedan och det senaste tillskottet kom in in kväll.
Jag är så otroligt glad att det faktiskt ännu finns människor där ute som tar mig för den jag är inte som den dom tolkar av att läsa här på bloggen eller pga vad dom hör på stan. I dag växer inte dessa personer på träd så om man väl för chansen att träffa dom så ser man till att vårda dom som den finaste skörden.

Man lär sig något nytt varje dag och man snappar upp så mycket ifrån andra om man bara tar sig tid att lyssna.

Ni vet vilka ni är.

Sena nätter.

2011-11-22T03:05:00.002+01:00

Två filmer stod på medans vi pratade som vi aldrig gjort annat.
Det kändes så lätt på något sätt, som vi känt varandra väldigt länge med ändå inte visste något om varandra.
Klockan hann nästan slå 03 innan vi bestämde att det fick räcka för ikväll.
Jag ligger i sängen och känner mig inte ens trött trots att jag vet att klockan snart ringer och det är dax att sätta igång med alla rutiner för att skapa en ny fungerande dag.

Jag har lite att smälta och lite känslor att jobba med innan jag somnar.
Imorgon är dagen då allt skall vara så förbannat enkelt och det skall skrivas listor.
Vill nästan börja nu även fast jag snart skall upp.

Jag hoppas ni sover gott i era trygga sängar trygga ensamma eller i någons famn.

Natt natt.

Livets 7 andliga lagar.

2011-11-21T21:02:00.000+01:00

Hej alla barn nu blir det barnprogram titta här vad farbror Frej tar fram lalalalal

Jag fick världens bästa boktips här om dagen, och nu har jag beställt hem boken idag. Du ska få läsa den efter mig!
Här är ett utdrag ur boken, REEEEEAAAAADD:

Livets 7 andliga lagar - En praktisk vägledning om att uppfylla sina drömmar

1. Lagen om oändliga möjligheter
Jag ska sätta mig i kontakt med fältet av oändliga möjligheter genom att ta mig tid varje dag att vara tyst, att bara Vara. Jag ska också sitta ensam i tyst meditation minst två gånger om dagen i ungefär trettio minuter på morgonen och trettio minuter på kvällen.
Jag ska ta mig tid varje dag att komma i kontakt med naturen och att tyst bevittna intelligensen i varje levande sak. Jag ska sitta tyst och se på en solnedgång, eller lyssna på havets vågor, eller en porlande bäck, eller bara helt enkelt känna en blommas doft. Lycklig i min egen tystnad och genom att bli ett med naturen kommer jag uppleva tidsåldrarnas pulserande livskraft, fältet av oändliga möjligheter och obegränsad kreativitet.
Jag ska tillämpa icke-dömande. Jag ska börja min dag med att säga: Idag ska jag inte döma något mer som sker, och under dagen skall jag påminna mig själv om att inte döma.

2. Lagen om att ge
Vart jag än går, och vem jag än möter, ska jag ge en gåva. Gåvan kan vara en komplimang, en blomma eller en bön. Idag ska jag ge någonting till varenda en jag kommer i kontakt med, så påbörjar jag processen att sätta glädje, rikedom och överflöd i omlopp i mitt och andras liv.
Idag ska jag tacksamt ta emot alla gåvor som livet har att erbjuda mig. Jag ska ta emot naturens gåvor. Solsken, fågelsång, vårregn eller vinterns första snö. Jag ska också vara öppen att ta emot från andra, vare sig det är i form av en materiell gåva, pengar en komplimang eller en bön.
Jag ska göra en överenskommelse att hålla rikedom cirkulerande i mitt liv genom att ge och ta emot livets värdefullaste gåvor: att bry sig om, tillgivenhet, uppskattning och kärlek. Varje gång jag möter någon ska jag tyst önska dem lycka, glädje och skratt.

3. Lagen om karma eller orsak och verkan
Idag ska jag bevittna de val jag gör i varje ögonblick. Genom att bara iaktta dessa val, gör jag mig medveten om dem och uppmärksammar hur jag väljer. Jag ska inom mig veta att det bästa sättet att förbereda mig för vad som helst i framtiden, är att vara helt medveten i nuet.
När jag gör ett val, ska jag ställa mig själv två frågor. Vilka är konsekvenserna av det val jag gör? och Kommer det här valet att ge framgång och glädje för mig och även för dem som påverkas av det här valet?
Jag kommer sedan att be mitt hjärta om vägledning, och låta mig hjälpas av hjärtats meddelande om välbehag och obehag. Om valet ger en känsla av välbehag, ska jag fortsätta hängivet. Om valet ger en känsla av obehag, ska jag göra en paus och för mitt inre föreställa mig konsekvenserna av min handling. Den här vägledningen kommer att mig möjligheten att göra spontant rätta val för mig själv och dem i min närhet.

4. Lagen om minsta ansträngningen
Jag ska tillämpa principen att acceptera. Idag ska jag acceptera människor, situationer, omständigheter och händelser så som de dyker upp. Jag kommer att veta att detta ögonblick är som det ska vara, eftersom hela universum är som det ska vara. Jag ska inte kämpa emot hela universum genom att kämpa emot detta ögonblick. Min acceptans är total och fullständig. Jag accepterar saker som de är just nu, inte som jag önskar att de vore.
När jag har accepterat saker som de är, ska jag ta ansvar för min situation och för allt det som sker, som jag ser som problem. Jag vet att ta ansvar betyder att inte klandra någon eller något för min situation (och det inkluderar mig själv). Jag vet också att varje problem är en förklädd möjlighet, och min öppenhet för möjligheter ger mig chansen att ta ögonblicket och omforma det till något som är bättre.
Idag ska mitt medvetande vara förankrat i försvarsfrihet. Jag ska släppa behovet att försvara min synpunkt. Jag ska inte känna något behov att övertyga eller övertala andra att acceptera min synpunkt. Jag ska hålla mig öppen för alla synpunkter och inte vara blint fastlåst vid någon av dem.

5. Lagen om avsikt och önskan
Jag ska göra en lista över alla mina önskningar. Jag ska bära den listan med mig vart jag än går. Jag ska titta på min lista innan jag går i tystnad och meditation. Jag ska titta på den innan jag går och lägger mig på kvällen. Jag ska titta på den när jag vaknar på morgonen.
Jag ska släppa fri denna lista över mina önskningar och överlämna den i naturens sköte, och lita på att när saker inte tycks gå min väg finns det en anledning, och att den kosmiska planen har avsikter för mig som är mycket större än jag kunnat tänka mig.
Jag ska påminna mig själv om att iaktta medvetande om ögonblicket just nu i allt jag gör. Jag ska vägra att låta hinder förbruka och skingra min uppmärksamhets kraft från nuet. Jag ska acceptera det nuvarande som det är, och manifestera framtiden genom mina djupaste och länge närda avsikter och önskningar.

6. Lagen om oberoende
Idag ska jag ägna mig åt oberoende. Jag ska ge mig själv och min omgivning friheten att vara som de är. Jag ska inte principfast hävda min uppfattning om hur saker borde vara. Jag ska inte tvinga fram lösningar på problem och därigenom skapa nya problem. Jag ska delta i allting med ett oberoende sinne.
Idag ska jag räkna med osäkerheten som en väsentlig del i mina upplevelser. I min vilja att acceptera ovissheten kommer lösningar spontant att växa fram ur problem, ur förvirring, oordning och kaos. Ju mer ovissa saker tycks vara, desto mer säker kommer jag känna mig, eftersom ovissheten är min väg till frihet. Genom ovisshetens visdom kommer jag att finna min säkerhet.
Jag ska ta steget in i fältet för alla möjligheter och se fram emot den spänning som kan komma, när jag håller mig öppen för ett oändligt antal valmöjligheter. När jag tar steget in i fältet för alla möjligheter, kommer jag att uppleva allt det roliga, äventyret, magin och mystiken i livet.

7. Lagen om dharma eller livets syfte
Idag ska jag ge kärleksfull näring till den blivande gud eller gudinna som ligger djupt inne i min själ. Jag ska ge uppmärksamhet till den ande inom mig som ger liv åt både min kropp och mitt sinne. Jag ska uppväcka denna stillhet i mitt eget hjärta. Jag ska inom mig bära medvetandet om det tidlösa, eviga Varandet i mitt i upplevelsen av det tidsbundna.
Jag ska göra en lista på mina unika talanger. Sedan ska jag göra en lista på alla saker jag älskar att göra när jag uttrycker mina talanger. När jag uttrycker mina unika talanger och använder dem i mänsklighetens tjänst, förlorar jag begrepp om tiden och skapar överflöd i mitt, såväl som andras liv.
Jag ska fråga mig själv dagligen: Hur kan jag tjäna andra? och, Hur kan jag hjälpa till? Svaren på dessa frågor ger mig möjlighet att hjälpa och tjäna mina medmänniskor med kärlek.

Förändringen skall börja här och nu!

Ond cirkel.

2011-11-21T13:19:00.003+01:00

Efter allt som varit har jag hamnat i en ond cirkel där jag fokuserar på allt negativt och missar det som faktiskt får mig att må bra.
Många av er vet nog hur det är att hamna i ett hamsterhjul och inte lyckas ta sig ur det eftersom det bara snurrar snabbare och snabbare.
All skit har tagit för stor plats i mitt liv, allt som sårat mig och gjort mig arg har varit i fokus.
Varför? Det har jag ingen ordentlig förklaring på mer än att jag hamnat i en ond cirkel som jag måste bryta här och nu.
Allt negativt är egentligen mitt "förflutna" även om det ändå spelar en stor roll i mitt liv än idag, men det är inte mitt liv nu.
Jag har människor runt om mig som ger mig så mycket glädje och kärlek. Jag skrattar mer än jag gråter men det kommer inte fram här.
Mitt fokus har legat på att skriva av mig all ilska och inte berätta om min lycka, för jag har faktiskt varit lycklig och haft dom där fjärilarna i magen den senare tiden.
Bestämmer man sig för att man skall se på allt som händer ur en positiv synvinkel så klarar man nog det, jag är förbannat envis och nu har jag gett mig fan på det här.
Visst kommer det säkert komma ett och annat "svart-inlägg" men överlag skall den här bloggen bara handla om allt positivt som händer i mitt liv.
Det blir kanske inte roligare för alla er att läsa men för er som verkligen bryr er så kommer ni glädjas med mig.

Så nu kör vi, POSITIVT!

Surfan.

2011-11-21T00:34:00.003+01:00

Tjejerna som inte kom in.

Kvällen igår var lugn och riktigt rolig faktiskt. Hela kvällen stannade vi på Surfers och hängde i mindre gäng, spanade, dansade, skrattade, smsade.
Eftersom det var så svårt att höra vad man sa till en början innan man själv också började skrika beslutade jag och Älsk oss för att sms med varandra.
Lite småroligt faktiskt.
Söta Malin kom och joinade oss ett tag, sedan några goa Göteborgare och sista men inte mins klasskamrater ifrån den gamla tiden som man inte sett på år och dar.

Vi var på Bio också ja, det var ju vår "förfest" så att säga. Filmen var så klart bra, en riktig Lovestory som man inte kan låta bli att älska.
Dock blev vi lite små irriterade på Bella eftersom hon hela tiden skall vara så otroligt besvärad över allt.
Nu längtar man enormt efter Part 2 som kommer i Juni/juli(?), i vilket fall som så är det alldeles för lång tid. Jag tror att boken kommer slå igen, dom som inte läst den innan och sett filmen kan nog inte hålla sig utan måste läsa slutet.
Årets julklapp kanske?

Idag har vi haft en riktig "slapparsöndag" utan några som helst måsten och borde. Vi åt en jättefrukost kl 13, slängde oss i soffan och spelade massa tv-spel, så "Dyngkåt och hur helig som helst", pusslade, byggde med lego, åt mat ifrån Thai Thai och donken, kollade på "Mamma Mu" och la barnen.
Oliver kom till mig ikväll och det var verkligen efterlängtat. Vi låg och kramades i soffan och kollade på "Fråga olle dokumentären" om GILFs (igen).
När vi stod och kramades kom Leo fram till oss och kramade om våra ben, det är en känsla som gör ont samtidigt som den känns helt underbar. Kan inte förklara den bättre än så, ni som upplevt det vet precis vad jag syftar på.
Jag känner mig så lugn och trygg när jag har honom vid mig så jag kommer sakna ihjäl mig efter honom när han åker iväg för att börja plugga.
Nödvändigt ont.
Han åkte nyss hem och jag sitter nu i sängen och fasar för att lägga mig ner eftersom jag har en halsbränna som inte är av denna värld.

Imorgon står det pepparkakhusbak på schemat har mina barn bestämt.
Ännu lite mer samarin och sen försöka sova bort den här förkylningen som vill smyga sig på, vilket jag inte tänker tillåta.

....

2011-11-19T17:11:00.001+01:00

Bio.

2011-11-19T14:51:00.002+01:00

Mina diamanter är hos sin farmor idag och jag har passat på att städa undan lite.
Skall hoppa in i duschen snart innan jag skall hämta upp Älsk.
Ikväll är det bio på schemat och självklart måste vi tagga till med föregående filmer innan.
Om kvällen avslutas som jag vill så går vi ner på Surfers och tar ett glas vin efter bion.
Imorgon skall jag och barnen börja julpynta lite.
Jag har längtat efter att få göra det ända sedan i Oktober, så nu tänker jag sätta igång så vi får lite julkänsla innan vi åker.

Mer Julpynt åt folket, USA skall det vara!